Jag – en vaccinturist

Krönikor | Coronaviruset
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
När nyheten kommer på P4 Värmland en gryning om att vaccinet nu släppts för ännu en åldersgrupp så kastar jag mig lystet över Facebook och noterar att varenda värmlänning jag känner i passande ålder redan hunnit boka tid och är skamlöst upphetsade över att få vaccinera sig.

De låter nästan som om de står inför sin sexdebut.

P4 Värmland-människan drar efter andan när hon säger:

– Värmland släpper även upp för folk från andra län som har sommarboende här.

Så pass. Så generöst, tänker jag.

Är det verkligen passande, muttrar min fru som är lite av en hyperförskollärare i själen. Öppnar nån en ny kassa på Konsum skulle hon hellre dö än att gå fram och ställa sig där före någon som kan tänkas ha väntat längre. Hellre ställer hon sig sist och surar.

Lasse Anrell har fått första sprutan vaccin.

Jag kastar mig över närmsta 1177-app.

Det funkar ju inte. 1177 kan inte flytta mig runt i landet. Ordning och reda. Ordnung.

Ringer istället. Efter 27 minuters väntan svarar Vårdcentralen. Fel nummer.

Ringer rätt nummer. Ritz. Låter som en gammal rockklubb eller dekadent nattklubb i Paris. Upptaget. Ringer 17 gånger. 18:e hamnar jag i telefonkö. Upphetsad. Nervös. 77 samtal före. Ombeds knappa in mitt personnummer. Blir så nervös att jag skriver att jag är född 1553. Stämmer ju inte. Efter 37 minuter svarar en kvinna.

– Hej, jag heter Lasse. Jag har hört att man får vaccinera sig hos er. Har ni några tider kvar?

–Ja hej, vi har gôrmöe tider.

–Vad trevligt. När får jag komma?

Vi enas om en tid och i en vecka är jag så sjukt upphetsad att alla jag känner får lugna ner mig. Det går så där.

En del folk jag känner har betydligt större problem med att lugna ner sig själva.

– Vaccinturister, väser de föraktfullt.

– Kommunister…

Och när de vill komma på nåt r i k t i g t dräpande:

– Journalister.

De menar såna som tränger sig före i kön, tror jag. Den typen. Såna som talar om solidaritet men roffar åt sig.

Jag svarar att om man håller sig till reglerna kan man väl inte va så stor skurk. Läser en intervju i NWT där en doktor säger att det är jättebra att sommargäster vaccinerar sig eftersom det är bra att folk som rör sig i Värmland är vaccinerade. Låter logiskt.

– Det verkar fungera väldigt bra i Värmland, säger jag till den trevliga sköterskan.

–Ja, gud ja. Dä flyter jämt på.

– Det är bra det.

– Vi kanske skulle komma till Stockholm å lära dôm en del om hur man gör, svarade hon.

– Bra idé. Gör det! sa jag.

På Instagram rasar debatten. Vaccinturister är det nya skällsordet. Någon piper försiktigt att det är en akt av solidaritet att vaccinera sig där det går, eftersom alla måste hjälpas åt.

Om det vore så väl.

Göteborgarna snor vårt vaccin, svarar hallänningarna. Göteborgare är väl också människor? tänker jag. Hallänningar är väl ingen klass. I alla fall ingen underklass. De flesta där är rika som troll, svarar en annan. Ja ja, men stockholmare då? Utfattiga? Belånade?

Vaccinationsdagen är jag kraftigt övertänd.

Kön är ganska kort men en kvinna med visir tar emot. Jag ser att hon är förtjusande upphetsad hon också. Jag ser att hon bär på en hemlighet. En helig graal, nästan, tänker jag. Livets mening bakom ett visir.

Vi svarar på frågor om vi är förkylda och sånt. Det är vi inte.

Så kommer det:

– Vill ni veta vad ni får för vaccin?

Det vill vi.

– Moderna. Ni får Moderna. I går var det Astra Zeneca, men i dag är det Moderna.

Det är som hos Rickard Sjöberg i Postkodmiljonären. Du har vunnit en miljon. kanske två. Tre. Alla i kön jublar fast ohyggligt diskret.

– Har ni haft några som tackat nej till Astra Zeneca?

– Ja, det har nog förekommit några fall. Men framförallt blir en del lite besvikna.

Vi får vaccinet. Det är en magisk stund. Värd fyra miljoner, minst.

Samma dag säger regeringen på tv att efter tre veckor har ni skydd och kan krama barn och barnbarn.

– Nej för fan, ni kan inte krama nån, säger Värmlands smittskyddsläkare. Lev kvar i karantänen.

Stockholms smittskyddsläkare säger samma sak fast ännu tydligare.

–Ni kan knappt krama er själva. Karantääääääään.

Jag träffar Gräsmarks bästa smittskyddsläkare Maria och berättar vad jag gjort.

– Så du är en sån där… vaccinturist!? väser hon. Innan hon gapskrattar.

– Jaja, men alla ska ju vaccineras, ler hon.

Jag tror vi enas om att det är för väl att Värmland kan ge lite nödhjälp till de utsatta områdena kring storstäderna. De fungerande landsdelarna ger u-hjälp till sämre förberedda.

Skit samma. Jag känner mig immun. Jag går en lång promenad i Arvika. Tackar Tegnell, 1177, Ritz, Gud och kysser en kvinna på gatan som dessbättre visar sig vara min fru.

– Vaccinturist – javisst, sjunger jag hädiskt.

* * *

Lasse Anrell och Janne Schaffer har en låt ihop.

VECKANS MALLIGASTE:

Jag sjöng ju ”Sång till friheten” ihop med Janne Schaffer i Arvikas stora julgala. Nu finns inspelningen ute på Spotify och YouTube och Janne, Edgar&Strandberg och superproducenten Linnea Waljestål har gjort ett jättejobb. Jag rodnar och är sjukt stolt!

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.