Beslut om insatser enligt LSS och SoL måste kunna överföras mellan kommuner, så att personer som redan har beviljats stöd kan känna sig lugna och trygga om de vill flytta. Även personer med funktionsnedsättning ska kunna bo var de vill i landet, skriver Åsa Strahlemo.
Vill du flytta till en ny stad för studier, kärlek, jobb eller helt enkelt för att prova något nytt i livet? Se då bara till att du inte har någon funktionsnedsättning, för då riskerar du att bli av med din insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Ett fall i Uppsala har aktualiserat frågan, men den är långt ifrån ny. Varje år riskerar människor med funktionsnedsättning att mista det stöd de har, om de flyttar till en annan kommun. Den nya kommunen måste nämligen ta ett nytt beslut i ärendet, oavsett om individen har insatser beviljade sedan tidigare.
I dag kan det vara oerhört svårt att beviljas insatser enligt LSS, men det kan också vara problematiskt att få insatser beviljade enligt Socialtjänstlagen (SoL) trots att individen har funktionsnedsättningar och stora behov av stöd. Det vittnar många människor om, både direkt till oss i DHR och i media. I ett sådant läge vågar få människor riskera att förlora de insatser de till slut erhållit, i form av exempelvis personlig assistans.
Så skriver du en debattartikelAtt beslut om insatser enligt LSS och SoL inte överförs mellan kommuner resulterar i rättsosäkerhet och ojämlika levnadsvillkor. Det är ett direkt hinder för den fria rörligheten och skapar djup oro hos dem som berörs.
Visserligen har individen rätt till ett förhandsbesked om LSS-insatser från den nya kommunen, utan att vara skriven där. Men eftersom ett sådant beslut kan dröja många månader är det i praktiken väldigt svårt att exempelvis tacka ja till ett nytt jobb i en ny kommun. Det är ju sällan en arbetsgivare kan vänta uppemot ett halvår innan en tjänst tillsätts – med risk för att den tilltänkta arbetstagaren ändå måste backa ur i sista stund om den får avslag på sin ansökan.
Om ärendet istället gäller insatser via SoL, till exempel hemtjänst, har individen inte ens rätt att få ett förhandsbesked. Det betyder att de flesta avstår från att ens söka, eftersom många är rädda att förlora det stöd de har.
Att människor kan flytta fritt inom landet gynnar såväl samhället som individen. Självklart kan du inte garanteras vare sig jobb eller bostad i en ny kommun, det får du ordna själv. Men att riskera att mista ett nödvändigt och avgörande stöd i vardagen, som personlig assistans eller hemtjänst, är något helt annat. Det innebär att du inte har samma rätt som andra till frihet och personlig utveckling och att du inte ges förutsättningar att prova lyckan någon annanstans än där du just nu lever.
Sveriges 290 kommuner borde göra enhetliga bedömningar i frågan om insatser enligt LSS och SoL och alltid utgå från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det ska inte spela någon roll om du vill bo i Västerås, Kiruna eller Malmö.
DHR vill också att beslut om insatser enligt LSS och SoL ska kunna överföras mellan kommuner, så att personer som redan har beviljats stöd kan känna sig lugna och trygga om de vill flytta. En koordinator i kommunen, som samordnar ansökningarna för de insatser som individen kan komma att behöva, skulle ytterligare förenkla processen och stärka individens rätt att bosätta sig var den vill.
Åsa Strahlemo
Förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet