Replik: Inga subventioner till Postnord

Debatt
PUBLICERAD:
Den som skickar ett brev ska vara den som betalar för det. Inte skattebetalare, inte andra kunder och inte andra postoperatörer, skriver Håkan Malmros med flera.
Foto: Alexandra Bengtsson/SvD/TT
Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer, skriver Håkan Malmros med flera.

Svar till Britta Lejon och Theresia Dissel (NWT 8/4).

De statligt anställdas fackförbund ST är kritiskt till Postnords utrullning av varannandagsutdelning och lanserar ett radikalt förslag. ST vill att skattebetalarna ska swisha över pengar för att slopa varannandagsutdelningen. Och det stannar inte där, utan ST vill även att Postnord ska få statliga bidrag för den s k samhällsomfattande posttjänsten. Låter ansvarslöst enkelt men en subventionspolitik till Postnord får större konsekvenser än vad ST vill säga eller förstår.

Postnord redovisade förra året en vinst på 1,7 miljarder kronor. Att med detta resultat – det bästa i Postnords historia – komma fram till ståndpunkten att skattebetalarna ska öppna plånboken och överföra pengar till detta bolag är en prestation.

Skulle staten börja skattefinansiera delar av Postnords verksamhet slår man in på en väg som inte bara leder bort från marknadsmässighet utan också innebär ett principgenombrott som kommer att generera ständigt nya krav på ökande subventioner. Subventioner till Postnord kan bli ett slukhål i statens finanser.

ST öppnar även för att införa en s k kompensationsfond, som innebär att alla postoperatörer ska betala för den samhällsomfattande posttjänsten. Det är inte utan att man undrar varför.

För det första har Postnord de sex senaste åren inte redovisat hur ekonomin i den svenska brevverksamheten ser ut. Mycket tyder på att den fortfarande går med ett överskott, trots att brevvolymerna fallit kraftigt i mer än 20 år. En viktig förklaring till detta är den lilla konkurrens som finns och som leder till ständiga förändringar och förbättringar i såväl Postnords som dess konkurrenters verksamhet.

För det andra finns det ingen logik i förslaget. Om det är så att Postnord inte tjänar pengar på att dela ut brev hur skulle man då kunna finansiera denna verksamhet genom att tvinga privata aktörer att betala för den? Det kommer ju i så fall leda till att dessa få, små och sköra bolag snabbt försvinner från marknaden. Svag eller ingen konkurrens kommer att leda till högre priser och sämre service.

Den som skickar ett brev ska vara den som betalar för det. Inte skattebetalare, inte andra kunder och inte andra postoperatörer. Detta måste vara principen även i fortsättningen. Faktum är att Postnord har alla möjligheter de behöver för att driva en lönsam brevverksamhet redan i dag, även med fallande volymer. De kan numera höja portot i princip som de vill, de har sett till att de löpande kan justera ner servicenivån och framför allt, på drygt 90 procent av alla brev – på alla utom de som frankeras med frimärken – kan de höja priserna precis som de vill.

För de som tror att fri konkurrens och marknadsekonomi är rätt väg bör utgångspunkten för varje diskussion om postmarknadens framtida utformning vara att helstatliga Postnord fortfarande har en marknadsandel på 80 procent, en andel som dessutom ökar.

Vi som huvudmän för Arena för framtidens distribution, som arbetar för en ökad konkurrens på postmarknaden, håller med ST om att det inte finns en konkurrens på lika villkor. Det beror på att Postnord när postmarknaden avreglerades använde hela arsenalen av metoder för att begränsa konkurrenternas möjligheter att få marknadsandelar. Avregleringen av postmarknaden är ofullbordad. En ny postpolitik måste formas utifrån andra principer än att främja statligt ägda bolag.

Håkan Malmros

Förbundsordförande, Fria postoperatörers förbund

Ravindra Parasnis

Vd, Grafiska Företagen

Roland Tipner

Grundare, Svensk direktreklam (SDR)

Stefan Blomqvist

Vd, 21 Grams

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.