Ilska, kritik och rasismanklagelser – här är skolfrågan som splittrar Filipstad

Föräldrarna drev igenom en folkomröstning om den känsliga segregationsfrågan i Filipstad. Men efter kvällstidningsrubriker och rasismanklagelser är nu gruppen upplöst.

Samtidigt kritiseras politiker för att ha blundat för problemen – och NWT:s granskning visar en ojämlik skolgång, beroende på vilken skola eleverna hamnat på.

December 2020. Föräldrar till elever på Åsenskolan i Filipstad är oroliga. Såpass oroliga att de driver frågan om en sammanslagning med Strandvägssskolan till folkomröstning.

Åsenskolan ligger i norra delen av Filipstad och har en fin utemiljö, nära till skog och grönska. Elevsammansättningen är homogen, bara tio procent har ett annat ursprung.

Strandvägsskolan å andra sidan ligger i centrala Filipstad med utsikt över älven. Här ser elevsammansättningen annorlunda ut – då 70 procent av eleverna har utomeuropeisk härkomst.

Bakgrunden till sammanslagningen är att det ska bli ett upptagningsområde i centrala Filipstad och att det från och med i höst ska finnas en F–3-skola och en 4–6-skola.

– Vi har två skolor som har F-6. Då har det blivit så att 70 procent på Strandvägsskolan har utomeuropeisk härkomst och på Åsenskolan är siffrorna tvärt om kan man säga. Det är en snedvriden bild som inte speglar samhället och som inte visar en positiv bild av integrationen, säger kommunstyrelsens ordförande Åsa Hååkman Felth (S).

April 2021. Föräldragruppen var såpass upprörda över förslaget att de valde att ställa upp på en intervju med Aftonbladet för att berätta om sin oro.

De sa bland annat att ”vi valde Åsenskolan, fast vi egentligen inte ville, för hennes framtids skull”, men reaktionerna lät inte vänta på sig.

Föräldrarna anklagades för att ha uttalat sig rasistiskt och fördomsfullt.

NWT har varit i kontakt med föräldragruppen som avstår från att ytterligare kommentera vare sig förslaget eller reaktionerna efter artikeln.

De har däremot pratat med Filipstads Tidning.

Där säger föräldrarna att de helt tar avstånd från den bild som förmedlades i Aftonbladet:

– Vi tar avstånd från det här, att det skulle råda upprorsstämning, vrede och raseri, liksom att staden skulle vara delad och att orsaken till folkomröstningen skulle vara att kommunen vill blanda barn med utländsk bakgrund och svensk bakgrund, säger en av föräldrarna.

De vill inte kännas vid den polariserade bild som de anser skildrades i Aftonbladet och nu har föräldragruppen upplösts.

Politikerna har motiverat skolsammanslagningen med att det är en åtgärd för att förbättra integrationen i Filipstad.

För barn- och utbildningsnämnden har kritiserats för sitt integrationsarbete.

Inte bara en gång, utan flera.

I en revisionsrapport från 2017 pekar den externa revisionen av barn- och utbildningsnämnden på att ”eleverna ska ges förutsättningar att nå så långt som möjligt och att de elever som av olika skäl eller för att de har ett annat modersmål än svenska, ska kompenseras.”

Har ni gett de förutsättningarna?

– Absolut, det har vi gjort. På Strandvägsskolan är det till exempel elva fler anställda lärare. Och tittar vi på skolresultaten så är det ingen större skillnad mellan skolorna som sådan, säger Åsa Hååkman Felth.

Men skolresultaten ger en annan bild.

Andelen elever som uppnår betygen A–E i alla ämnen skiljer sig kraftigt mellan skolorna. Efter vårterminen 2019 hade över 80 procent av eleverna på Åsenskolan uppnått målen. På Strandvägsskolan var samma siffra 53 procent.

En skillnad på nästan 30 procentenheter.

– Det är det som är viktigt med sammanslagningen. Då kan vi få fler behöriga lärare på ett och samma ställe, säger Åsa Hååkman Felth.

Ny kritik i år

I mars i år kom en uppföljande granskning från den externa revisionen och där lyfts ny kritik fram mot barn- och utbildningsnämnden: ”brister i styrningen vad gäller att ge enheterna förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med lag inom ekonomisk ram.”

Tycker du att ni har brustit och misslyckats med att ge en likvärdig skolgång och förutsättningar?

– Vi har gjort insatser på Strandvägsskolan, bland annat med att det är fler lärare. Men uppenbarligen räcker det inte och då är det viktigt att vi får en integrering så att alla resurser finns på ett och samma ställe, säger Åsa Hååkman Felth.

I maj ska nämnden besvara granskningen.

Rektorernas oro

Redan 2017 uttryckte rektorerna oro för att i framtiden kunna rekrytera behöriga lärare.

Men trots det har inte Filipstads kommun idag någon plan för hur man ska säkra lärarkompetensen, vare sig på lång eller kort sikt:

– Vi söker behöriga lärare hela tiden. Sen kanske det inte är fastslaget i en kompetensförsörjningsplan, säger Åsa Hååkman Felth.

Revisionen konstaterar även att andelen legitimerade och behöriga lärare är förhållandevis låg i kommunen som helhet.

Varför har ingen plan gjorts efter att rektorerna uttryckt oro?

– Vi har tittat på vilka åtgärder vi kan göra utifrån detta. Vi har gjort många åtgärder som har redovisats, säger Sten-Åke Eriksson, förvaltnings- och skolchef på barn och utbildningsförvaltningen.

Pengar som inte kom

Filipstads kommun hade räknat med att få över 35 miljoner kronor i ett statsbidrag som skulle gått till arbetet med segregationen.

Men efter valet 2018 blev verkligheten en annan – pengarna kom aldrig efter att regeringens budget föll.

Om ni hade fått de här pengarna, hade ni då kunnat ge en likvärdig utbildning för alla elever?

– Ja det tror jag verkligen. 37 miljoner kronor är jättemycket pengar och det skapar jättemånga förutsättningar, säger Åsa Hååkman Felth.

Tycker du att ni har gjort tillräckligt för att lösa skolsegregationen?

– Man kan aldrig göra tillräckligt. Däremot har vi gjort det vi har haft möjlighet att göra utifrån våra förutsättningar.

Expert kritisk

NWT har varit i kontakt med en anonym källa med god insyn hur kommunala revisioner går till.

Källan hävdar att det är tydligt vad nämnden borde ha gjort redan efter den första granskningen:

– Det är anmärkningsvärt att de inte har upprättat någon kompetensförsörjningsplan efter att rektorerna uttryckte sin oro och påpekade behovet 2017, säger källan och fortsätter:

– Det krävs en anmärkning mot nämnden. Hade det varit en kommun jag hade bott i hade jag krävt att hela nämnden byts ut.

Vill stoppa folkomröstningen

En folkomröstning om skolsammanslagningen ska hållas den 10:e oktober – efter att skolorna har slagits ihop.

Men nu vill föräldrarna – som alltså var de som samlade in namnunderskrifter för att omröstningen skulle kunna ske – att folkomröstningen ska stoppas.

Detta eftersom sammanslagningen ska ske i samband med skolstarten:

– Lägg pengarna som skulle ha gått till folkomröstningen som resurser till skolorna i kommunen istället, så att alla barn får ut någonting bra av det, säger en av vårdnadshavarna till Filipstads Tidning.

Att folkomröstningen dröjer till oktober beror på flera saker, enligt Åsa Hååkman Felth. Bland annat ska ett tryckeri upphandlas för att trycka valsedlarna.

– Vi får bara hjälp av Valmyndigheten med en röstlängd. Resten får vi göra själva, till skillnad mot ett allmänt val, säger hon.

Pandemin spelar också en stor roll.

– Vi var eniga i fullmäktige om att ha samma omröstningsdistrikt och omröstningslokaler som vid senaste allmänna valet. Det är klart att det ställer stora krav på hur man genomför och planerar allt för att coronasäkra alla lokaler.

Enligt kommunens beräkningar kommer omröstningen att kosta minst 430 000 kronor.

Om initiativtagarna nu inte vill ha den – måste ni köra ändå?

– Jag har bett vår kanslichef att titta igenom detta. Generellt gäller ett beslut tills något annat är taget. Så det är någon som behöver initiera att vi inte ska ha en folkomröstning och så måste man återigen följa kommunallagen med att två tredjedelar röstar nej till en folkomröstning, säger Åsa Hååkman Felth.

Är det en fråga du kommer driva?

– Jag tänker att det är en fråga jag ska diskutera med oppositionsledaren, så får vi se vad vi kommer fram till gemensamt.