Replik: Kärnkraften är en klimatbov

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Själv tror jag att vätgas kommer att bli allt viktigare. Vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten när det blåser och elen är billig, skriver Wolfgang Ranke.
Foto: Hauke-Christian Dittrich/DPA via AP
Det är ingen bra idé att satsa på ett energisystem som miljömässigt blir sämre och sämre och om några decennier ohållbart, skriver Wolfgang Ranke.

Svar till Erik Stenfors (NWT 6/4).

Hela världens energisystem håller på att revolutioneras. Dels är det klimatförändringen som tvingar oss att överge fossila energikällor och dels är det ekonomin som favoriserar nya billigare energislag. Som tur är så har de två sista decenniers utveckling lett till att el från vind och sol inte bara orsakar låga koldioxidutsläpp per producerad kWh utan även är billigast.

Men hur står det till med kärnkraft? Erik Stenfors hävdar i NWT den 6 april att den släpper ut mindre koldioxid än alla förnybara källor inklusive vattenkraft. Detta är fel. I en livscykelanalys (från uranbrytning, bränsleframställning, kraftverksbygge och drift till rivning och slutförvar av kärnavfallet) är kärnkraftens utsläpp mellan 50 och 150 gram koldioxid per kWh, beroende på vad man räknar in. Vindkraft (på land) släpper ut 5 till 15 gram per kWh, solel cirka 50 gram per kWh, tendens fallande.

Kärnkraftens utsläpp kommer däremot att öka. Malmer med hög uranhalt är slut. Nu måste man använda malm med allt lägre halt. Detta leder självklart till ökande koldioxidutsläpp under gruvdrift, transport, separation och bränsleframställning. Under seklet vi lever i kommer därför koldioxidutsläpp för kärnkraft överstiga även det för fossila källor om kärnkraft drivs vidare som nu. Det är ingen bra idé att satsa på ett energisystem som miljömässigt blir sämre och sämre och om några decennier ohållbart.

Och nya reaktortyper då? Erik Stenfors tror att fjärde generationens reaktorer med bridteknik kommer att förändra allt. Bridreaktorer har man försökt bygga sedan kärnkraftens början på 1950-talet. Tekniken visade sig vara riskfull och svårt att behärska. I många länder har man försökt men misslyckats, inte minst i Frankrike.

Två misslyckade reaktorbyggen och ett utvecklingsprojekt med namn Astrid som lades ner 2019 efter en investering på 7,4 miljarder kronor. Om bridtekniken någonsin lyckas så kommer det inte att hända snabbt och inte blir det billigt heller. Om Erik Stenfors har information om att någon äger Columbi ägg i frågan är jag tacksam för närmare information.

Erik Stenfors tror att kärnkraft är förutsättningen för ett stabilt energisystem i en framtid med ökat elbehov. Jag påstår att det finns bättre alternativ. Problemet nu är inte att det finns för lite el i Sverige utan att överföringskapacitet från norr, där det finns mycket vind- och vattenkraft, till söder fattas. Detta är inget nytt problem och grundas i gångna decenniers bristfälliga energipolitik.

Om det blir ännu mer vind och solel i systemet behövs det energilagring. Eftersom förnybar el är billig finns det pengar för det. Batterier är bra men dyra. Pumpkraftverk kan bidra till lösningen men knappast i södra Sverige. Själv tror jag att vätgas kommer att bli allt viktigare. Vätgas kan framställas genom elektrolys av vatten när det blåser och elen är billig. Vid behov kan det användas i en bränslecell för att framställa el igen. Detta kan göras överallt i landet.

Intressanta projekt pågår att använda spillvärmen i processen till fjärrvärme. Tekniken är på väg att bära sig ekonomiskt. Vätgas kan ersätta kol i järnframställningen och allmänt tjäna som utgångsämne för alla de kemikalier som i framtiden inte längre kan utvinnas från fossila källor.

Kärnkraftens förespråkare finns sällan bland stora företag. De brukar kunna räkna och lita på vetenskap. De vill inte satsa på en dyr teknik som är en miljöbov redan nu och kommer att bli ohållbar i en ganska nära framtid.

Wolfgang Ranke

Fysiker

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.