Värmland behöver bli mer jämställt

Debatt
PUBLICERAD:
Det finns dock goda exempel och bra konkreta verktyg att använda i den processen, skriver Stina Höök och Alexander Torin.
Foto: Berit Roald/NTB Scanpix/TT
Att då i vårt könssegregerade arbetsliv fortsätta att enbart söka efter nya medarbetare bland hälften av befolkningen leder till mängder av missade möjligheter, skriver Stina Höök och Alexander Torin.

Värmland har en av Sveriges mest könssegregerade arbetsmarknader. Män arbetar i hög uträkning i branscher där traditionellt de flesta andra är män och kvinnor arbetar i branscher där de flesta andra är kvinnor. Är det ett problem kan man undra eller är inte detta bara ett utslag av individers fria val?

Företag och organisationer med en större blandning av medarbetare, oavsett om det handlar om kön, bakgrund eller ålder, har lättare att få fler perspektiv på uppkomna situationer, utmaningar och problem som behöver lösas. Verksamheter med större anpassningsförmåga till förändring har bättre utvecklingskraft och är vanligtvis mer lönsamma.

Ett av det värmländska näringslivet och offentliga sektors största problem just nu är att rekrytera kompetent personal. När det inte fungerar så påverkas ekonomi, lönsamhet och utveckling både för de enskilda verksamheterna och för Värmland som helhet. Att då i vårt könssegregerade arbetsliv fortsätta att enbart söka efter nya medarbetare bland hälften av befolkningen leder till mängder av missade möjligheter.

Vilka val vi gör när vi väljer yrke eller arbetsplats kan tyckas vara helt upp till varje enskild individ. Som företrädare för ett parti som sätter individens frihet mycket högt på agendan så är möjligheten till fria val i livet en av våra viktigaste frågor. När människor av olika skäl hindras att göra egna val så är det vår uppgift att uppmärksamma och försöka arbeta bort dessa hinder.

Vi påverkas starkt av de normer och värderingar som finns i vår omgivning – vid köksbordet, i skolan, på arbetsplatser, i media och i social medier. Vi påverkas av vilka ord, uttryck och bilder som används i vår vardag. Normer och värderingar som påverkar hur vi förväntas vara, agera och bete oss som flickor eller pojkar, män eller kvinnor är särskilt starka. När dessa normer påverkar individer på ett negativt eller destruktivt sätt blir de extra viktiga att förändra.

Vi har alla ett ansvar att inte ytterligare förstärka destruktiva normer. Pojkar och flickor måste stöttas att få vara fria individer utifrån den person de är. Att få vara den man är, göra egna val av intressen, hobbies, klädstil och så småningom vem man blir kär i, utbildning och yrke är en grundläggande rättighet. Var och en är en person, med förmågor och oförmågor, och det är utifrån den person man är som de fria valen måste få göras, inte utifrån kön.

Skolan har ett extra stort ansvar att stötta dessa fria val och särskilt gäller det modiga tjejer och killar som går före och gör val som tyvärr fortfarande uppfattas bryta mot invanda normer. Men vi behöver, som sagt, också bredda rekryteringsbasen för hela arbetsmarknaden i Värmland och då räcker det inte att enbart skolan tar ansvar för förändring. Arbetet med förändrade normer och värdering utifrån kön och övrig mångfald behöver göras i de flesta organisationer och företag i vårt län. Det finns dock goda exempel och bra konkreta verktyg att använda i den processen.

Värmland måste bli ett mer jämställt län, för varje flicka och pojkes framtid och vår gemensamma utveckling och framgång som län.

Stina Höök (M)

Regionråd, Region Värmland

Alexander Torin (M)

Kommunalråd, Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.