Jobbar myndigheter med rätt saker, eller har de fått andra uppdrag av politikerna som egentligen inte en myndighet ska göra, säger Josefin Utas.
Fler och fler har hört talas om att Sverige bland alla andra ombudsmän nu också har en slöseriombudsman. Men vad gör en sådan egentligen? Och hur fortsätter myndigheter och kommuner att slösa med skattebetalarnas välfärdspengar också under ett pandemiår? På detta svarar Josefin Utas, som i somras tillträdde som ny Slöseriombudsman.
Titeln slöseriombudsman låter som en riktig myndighet men egentligen är det Skattebetalarnas förening som utser titeln och den har bara funnits i runt tio år. Hur fungerar egentligen Slöseriombudsmannen?
– Slöseriombudsmannen, SlösO, granskar och synliggör slöseri med skattepengar. Syftet är att öka medvetenheten hos allmänheten om hur skattemedel används och att sätta press på politiker att hushålla bättre med pengarna. Slöseriombudsmannen är en del av Skattebetalarnas förening men rollen är fristående och politiskt obunden. Rollen är en stafettpinne och flera personer har varit SlösO.
Bland tidigare innehavare finns till exempel Kristdemokraternas policychef Johan Ingerö och Moderaternas kommunikationschef Martin Borgs. Men också författaren Lars Wilderäng. Det är väldigt olika personer. Hur försöker du använda rollen?
– Jag sprider exempel på skatteslöseri, som SlösO ska göra. Sedan har alla som innehar den här rollen lite olika profil och fokus. Jag försöker bland annat titta på systematiska fel som är svåra att upptäcka. Jobbar myndigheter med rätt saker, eller har de fått andra uppdrag av politikerna som egentligen inte en myndighet ska göra? Det finns myndigheter som är aktivistiska och lägger pengar på att marknadsföra sig och bilda opinion för sin egen verksamhet. Biståndsmyndigheten Sida är ett exempel.
Coronapandemin påverkar naturligtvis hela samhällslivet och som medborgare undrar man förstås hur det påverkat hur myndigheter hushåller med pengar. Hur bedömer SlösO att Covid-19 påverkat slöseriet?
– Det är för tidigt att säga. Många myndigheter har fått minskade kostnader inom vissa områden, samtidigt finns det annat som kostat mer. Jag tycker att pandemin hade kunnat vara ett bra tillfälle för till exempel kommuner att se över vad de lägger pengar på. Vilken verksamhet behövs egentligen och vad är inte kärnverksamhet? Det blir tydligt under en pandemi men jag tror inte att alla kommuner tagit den chansen.
Många läsare är arga på att välfärdspengar hamnar i fel fickor. Hur ska man göra om man vill engagera sig mot slöseri?
– Varje år brukar vi ha en tävling om vilket som är årets värsta slöseri. Då får allmänheten rösta. Förra gången kom det in 14 000 röster och det var fusk och felaktigheter i välfärdssystemen som man tyckte var värst. Slöseriombudsmannen är också beroende av tips. Det finns ju hundratals myndigheter, kommuner och andra aktörer att granska och Slöseriombudsmannen är bara en person. Därför brukar jag säga att SlösO är teamwork. Jag välkomnar alla inspel och tips på verksamheter att granska. Sedan kan förstås alla själva agera slöseriombudsmän och begära ut offentliga handlingar, granska och skriva. Ju mer granskning desto bättre. (SNB)
Mathias Bred