De som drabbas är i vanlig ordning landsbygdsborna och främst de kraftverksägare som först ska ompröva sina verksamheter, skriver Johan Hillström.
Vattenkraften är på väg in i 20 år av omprövningar för moderna tillstånd och miljöanpassningar vid kraftverken. De vattenförvaltande myndigheterna har pressat kraftverksägare och tänjt på lagstiftningen till den gräns att riksdagen stiftade ny lag.
Den är tydlig med att myndigheterna skall ändra vägledningar och föreskrifter så att Sverige tillämpar alla förenklingar och undantag som EU-rätten medger fullt ut. Exempelvis att klassa vatten som är påverkade av vattenkraft som kraftigt modifierade vatten (KMV) eller att ställa mindre stränga krav (MSK). Detta fick Vattenmyndigheten i uppgift genomföra redan 2017 och nu skulle uppdraget ha varit slutfört.
Tyvärr blev resultatet av Vattenmyndighetens arbete noll. I västerhavets vattendistrikt har inget gjorts i linje med vad riksdag och regering krävt. Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV. Vattenmyndigheten struntar i vad riksdag och regering beordrat dem att göra genom att skylla på Havs- och Vattenmyndigheten, som i sin tur skyller på Vattenmyndigheten eller EU.
Så skriver du en debattartikelDen småskaliga vattenkraftbranschen hade, baserat på erfarenhet, låga förväntningar på resultatet av myndigheternas arbete vilket besannades när Vattenmyndigheten den 18 mars höll ett digitalt samrådsmöte specifikt för vattenkraft.
Ordet samråd och dess innebörd är något som Vattenmyndigheten (bland mycket annat) inte förstår eller bryr sig om. Alla åhörares mikrofoner var avstängda och man svarade på de frågor som ställdes i mötets chattfunktion genom att prata runt frågan utan att besvara den i sak, eller att hänvisade till andra myndigheter.
Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning i total arrogans, oförmåga, brist på omdöme och tondövhet inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.
Vattenmyndigheten hade chansen att i linje med vad vattenvårdsdirektör Annika Ekvall framfört, att nu, i ingången i en ny förvaltningsperiod anpassa sitt arbete. Något som man har struntat i och istället förklarat krig mot småskalig vattenkraft som efter år av diskussioner förberett sig på att konstruktivt genomföra omprövningar och miljöanpassningar. Tyvärr så kan vi konstatera att vi nu på grund av myndigheternas ovilja och oförmåga är tillbaks på ruta ett.
De som drabbas är i vanlig ordning landsbygdsborna och främst de kraftverksägare som först ska ompröva sina verksamheter. Utan KMV och MSK, kommer många små kraftverk bli tvingade till utrivning.
Inte ens grundlagens skrivningar om äganderätten tycks gälla för småskaliga vattenkraftverk. KMV och MSK har enbart använts till storskaliga kraftverk, vilket är ett avsteg från principen om allas lika rätt inför lagen.
Frågan är hur många kraftverksägare som ska förlora sina tillgångar och hur mycket natur och kulturmiljöer som raseras innan riksdagen åter tvingas agera genom att formulera lagstiftningen så att den inte vantolkas genom myndighetstrots?
Johan Hillström
Ordförande, Västsvensk vattenkraftförening