Eva Fredriksson, Karlstad, har hastigt och oväntat avlidit efter en kort tids sjukdom i en ålder av 78 år. Närmast anhöriga är maken, förre kulturchefen Kjell Fredriksson, bonusbarn, bonusbarnbarn, bror och syskonbarn.
Uppväxt i Göteborg utbildade Eva sig till lärare i latin och historia. En dag beslöt hon sig för att i stället bli bibliotekarie – ett beslut som hon sa att hon inte ångrat en endaste dag. Under åren som bibliotekarie avlade Eva akademiska betyg i etnologi, konstvetenskap och litteraturvetenskap (80 poäng!) Hon skrev tre uppsatser om Jesper Svenbros lyrik.
Evas intresse för Italien och italiensk kultur var mycket stort. Under studietiden var hon stipendiat på den arkeologiska kursen vid Svenska institutet i Rom 1965 och grävde senare på de svenska grävningarna på Acquarossa tillsammans med "gamle kungen" 1967.
Som nyutbildad bibliotekarie anställdes Eva 1969 på Karlstads stadsbibliotek. Där blev hon genom sin breda litteraturkännedom en mycket skicklig informationsbibliotekarie och gick i pension 2007 efter 38 år. Som passionerad korsordslösare tog hon 2009 initiativ till att starta en korsordshörna på Karlstads stadsbibliotek där korsordsintresserade träffades och under trivsamma former gemensamt löste korsord.
Släktforskning hade en central roll i Evas liv. Tillsammans med Peter Olausson och Ulf Nilsson bildade hon 1983 Värmlands släktforskarförening. Hon var också under några år medlem av Sveriges släktforskarförbunds styrelse.
Eva var också mycket intresserad av hembygdslitteratur. När Sveriges hembygdsförbund beslöt sig för att ge ut ett pris för den bästa hembygdsboken i landet utsågs hon att ingå i juryn.
Eva var ledamot av Värmländska Akademien sedan den grundades 2002. Tillsammans med Torleif Styffe var hon under många år redaktör för akademiens årsskrift.
I Föreningen Värmlandslitteratur var hon som föreningens vice ordförande en stöttepelare för föreningen och också en utomordentligt skicklig och noggrann recensent i föreningens tidskrift Wermlandiana, en av tidskriftens flitigaste därtill. Hon startade också ett antikvariat, ”Ängemarkens böcker”, där hon framgångsrikt sålde böcker från föreningens boklager.
Eva var en storläsare. När hon gick i pension skrev tidningarna om hennes livsprojekt att allt sedan barnaåren skriva ner vilka böcker hon läst. Det var då 2007 drygt 4 000 böcker.
I maken Kjells barndomshem, Rönnhult i Dalsland, odlade Eva grönsaker och fick utlopp för en annan stor passion, svampplockning. Hon älskade också tornsvalorna på Rönnhult och såg det som självklart att deras takpannor inte togs bort när taket i övrigt byttes.
Nu är Eva hastigt och oväntat borta. Chocken, sorgen och saknaden är stor i familj- och vänkretsen och för oss i styrelsen för Föreningen Värmlandslitteratur som mist en oumbärlig kamrat.