Men det svårt att bedriva den traditionella offentliga sektorn med vinst på landsbygden eftersom det är glesare med folk, skriver Ola Lindholm.
Svar till Thomas Wallin och Victoria Svanberg (NWT 30/3).
Att posten har varit viktig för information och demokratin har varit en självklarhet i flera hundra år. Det är helt enkelt en viktig infrastruktur för ett väl fungerande samhälle. Tyvärr håller den infrastrukturen på att krackelera, i alla fall på landsbygden.
När jag läser Thomas Wallin och Victoria Svanbergs debattartikel anser de att staten borde gå in och stödja posten på landsbygden. Jag håller också med om att staten borde ta ett större ansvar för att posten fungerar i hela landet. Men hur har ni tänkt er att det ska göras? Finns det något annat sätt än att skjuta till skattepengar?
Om vi vill ha ett väl fungerande och utvecklat samhälle så måste vi nog betala skatt. Sedan är det viktigt att skatten går till rätt saker. Men vem bestämmer vad som är rätt? Kommer de som bor i storstäderna (som är mer än halva Sveriges befolkning) tycka att det är vettigt att lägga skattepengar på posten i landsbygden? De som bor i städerna har redan den mesta av den service de behöver. Och de har en hel mängd med olika aktörer de kan välja på. De kan välja vilket bolag de ska skicka posten med, vilket vårdföretag de ska välja när de blir sjuka, vilken skola deras barn ska gå i, och så vidare.
Stora delar av det som brukar benämnas den offentliga sektorn har privatiserats. Syftet har bl a varit att skapa konkurrens och valmöjligheter för medborgarna. Många av de privata företagen har lyckats riktigt bra och de går med stor vinst. Men det svårt att bedriva den traditionella offentliga sektorn med vinst på landsbygden eftersom det är glesare med folk.
Så skriver du en debattartikelPrivatiseringen har gynnat storstadsområden och skapat en större klyfta mellan stad och land. När det gäller sjukvård har t ex Kry sitt huvudsäte i Stockholm. Kry i sig är ett bra komplement till sjukvården där man kan få snabb rådgivning. Men Kry drar resurser från regionerna och det blir mindre pengar kvar till vårdcentraler och sjukvård i vår region och på landsbygden.
Det är ett exempel på privata företag där våra skattepengar genererar stora vinster istället för att täcka verksamheter som inte kan gå med vinst. Exempel där regionens skattepengar går till storstäder istället för till arbetstillfällen på landsbygden.
Jag ser ett tydligt mönster när den offentliga sektorn privatiseras. Det är bara de delar som kan ge vinst som privatiseras. En verksamhet och vinst som finansieras med skattepengar. Att det är lättare att gå med vinst i stora städer är posten ett tydligt exempel på. Där är det fler människor och närmare mellan brevlådorna.
Är det inte bättre att den vinsten är med och betalar förlusterna som blir när post delas ut på landsbygden? Kommer inte skatten att bli högre om kommuner, regioner och staten bara ta hand om de delar som inte kan ge vinst, om vi ska ha fortsatt bra service på landsbygden?
En annan intressant sak som jag sett i flera insändare och debattartiklar är att de som är trötta på att betala skatt och de som anser att skattepengar läggs på onödiga saker också är de som tycker att det är rätt med privata företag inom den offentliga sektorn. Och de tycker också att de företagen ska gå med vinst.
Privatisering av den offentliga sektorn skapar kanske nya jobb, bättre service och fler valmöjligheter, men knappast på landsbygden. När det gäller posten och sjukvården är det snarare tvärt om.
Ola Lindholm
Bild- och medielärare, Sundsta-Älvkullegymnasiet MPC