Äntligen reformeras rättegångsbalken

Ledare
PUBLICERAD:
Bra för fru Justitia.
Foto: Claudio Bresciani / TT
I höstas dömdes fem svenska medborgare till långa fängelsestraff i Danmark. De hör till det kriminella nätverk som kallas Dödspatrullen. De fälldes för gängrelaterade mord och mordförsök. Den danska domen lutade sig bland annat mot det faktum att de åtalade valt att tiga sig genom polisförhören.

Förmodligen var detta en taktik männen hade lärt sig fungerar i Sverige. Först säger man ingenting under utredningen. Men sedan när rättegången sätter igång och man fått ta del av förundersökningen, då presenterar man en historia som är anpassad efter åklagarens bevismaterial. När du vet vilken teknisk bevisning som finns samt vad vittnen och medmisstänkta sagt i förhör vet du hur du kan bortförklara det som talar för din skuld.

I Sverige har denna strategi ofta varit framgångsrik, på grund av den så kallade omedelbarhetsprincipen – att det är det som framkommer vid huvudförhandling som skall ligga till grund för domen. Det finns undantag från denna regel men det är exempelvis inte tillåtet att spela upp förhör som visar hur åtalade bemöter utredarnas frågor med tystnad.

Detta kan det förhoppningsvis snart bli ändring på. I torsdags (8/4) överlämnade regeringen en remiss till lagrådet. I den föreslås att tidiga förhör skall kunna användas som bevis i större utsträckning. Ambitionen är att den nya lagen skall börja gälla från och med årsskiftet.

En utredning av dåvarande hovrättspresidenten Fredrik Wersäll föreslog detta redan 2017. När inrikesminister Mikael Damberg på onsdagen (7/4) informerade om lagrådsremissen, kunde Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell därför konstatera på Twitter: ”Man kan då inte beskylla S & MP för att stressa fram ny lagstiftning. Men i sak är detta bra, bättre sent än aldrig!”. Henrik Hall, politiskt sakkunnig i rättsfrågor hos Kristdemokraterna, var än mer bitsk och twittrade att ”Törnrosaregeringen slår till igen”. Regeringen må ha varit seg med denna fråga, men det är glädjande att remissen nu är skickad till lagrådet.

Att det blir svårare för brottslingar att ljuga sig fria är inte det enda positiva med denna förändring. Vi kan anta att det även kommer bli mindre lockande att försöka skrämma vittnen till tystnad när åklagaren ändå kan luta sig mot det som framkommit under utredningen. Detta är också bra ur rättssäkerhetssynpunkt. Ju längre tid som hinner fortgå, desto mer bleknar eller förvrängs vittnens minnesbilder. Ett filmat förhör eller vittnesmål kan i bästa fall äga rum kort inpå att brottet begåtts.

Vi kan dessutom förvänta oss färre långa häktningar med restriktioner, det vill säga att personer sitter isolerade från omvärlden. Detta är något som ofta används för att misstänkta inte skall kunna påverka utredningen, just med hänvisning till omedelbarhetsprincipen.

”Det är på tiden att vi anpassar vår gamla rättegångsbalk från 40-talet till dagens förhållanden” konstaterade kammaråklagare Paulina Brandberg i Expressen (7/4). Detta är en efterlängtad reform som kommer att tjäna oss väl.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.