Ärkebiskopen är inte kyrkans vd

Ledare
PUBLICERAD:
Antje Jackelén leder inte Svenska kyrkan.
Foto: Nelson
Ärkebiskop Antje Jackelén har varit i medias fokus på sistone. Bland annat för att hon uttalat sig mot ett förslag om språkkrav för svenskt medborgarskap. En fråga som ligger utanför det kyrkliga och där kyrkan inte ens var tillfrågad som remissinstans.

Vilket mandat har egentligen ärkebiskopen att uttala sig för svenska kyrkan? I media framställs det ofta som att Antje Jackelén är Svenska kyrkans vd. På exempelvis Hela Hälsinglands ledarsida beskrivs hon som ”Svenska kyrkans överhuvud”.

Men det stämmer inte. Sedan kyrkan skiljdes från staten finns inget överhuvud. När Sverige var romerskt-katolskt var påven kyrkans överhuvud och i den lutherska statskyrkan var monarken överhuvud. Svenska kyrkan består dock i dag enligt kyrkolagen av sina församlingar och stift. Därtill nämns att det finns ”en nationell nivå”, men den är sidoordnad – inte överordnad – de tretton stiften.

Ärkebiskopen är ordförande i biskopsmötet men inte chef över de andra biskoparna. Rollen brukar beskrivas som primus inter pares – den förste bland likar. Att det finns en ständig ordförande i biskopsmötet kan vara en historisk tradition från det att ärkebiskopen var talman för prästerståndet i den gamla ståndsriksdagen.

Sedan 1990-talet har ärkebiskopen, som dittills främst varit biskop i Uppsala stift, också en biträdande biskop. Ansvarsfördelningen mellan dem, som finns i kyrkoordningen, beskriver dock inte någon under- och överordning, utan bara uppdelning. Ärkebiskopen är en vanlig stiftsbiskop och inte en ”över-biskop”. En faktor som kan ha stärkt bilden av ärkebiskopen som överhuvud är den ceremoniella rollen kopplad till hovet. Även den är förstås ett arv från forna tider och just ceremoniell.

Varför framställs då Antje Jackelén återkommande som Svenska kyrkans andliga ledare? Ett svar är att det funnits en efterfrågan på en sådan företrädare, delvis från politiken men också från media. Det var från början inte självklart att just ärkebiskopen skulle ha denna roll. När Caroline Krook var biskop i Stockholms stift hade hon den roll i tv-sofforna som Jackelén tagit i dag. Förmåga att gå genom rutan verkar vara mer avgörande än titel.

Sedan finns en förändrad roll för ärkebiskopen som följer med inslaget demokratiska folkkyrkan. Politiseringen av kyrkan har stärkt den nationella nivån. Ärkebiskopen är given ordförande i kyrkostyrelsen som väljs av kyrkomötet. I det aktuella fallet med språkkrav för medborgarskap verkar ärkebiskopen ha agerat i denna roll.

Ärkebiskopens ställning är långt ifrån självklar. Det blir därför viktigt att hålla reda på i vilken funktion olika uttalanden görs. Är det på kyrkostyrelsens eller biskopsmötets vägnar, eller är det kanske som biskop i Uppsala? Därutöver kan naturligtvis ärkebiskopen uttala sig som privatperson. Dock aldrig som Svenska kyrkans koncernchef. Den rollen finns varken i svensk lag, kyrkoordningen eller i Svenska kyrkans tradition.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.