Hon ville att hennes historia ska leva vidare och att förintelsen aldrig får glömmas.
Förintelseöverlevaren Flora Gladh avled 2012 – men hennes berättelse finns gestaltad i Eva Thorstenssons bok ”Inte glömma, inte minnas”.
Boken ligger till grund för ett demokratiprojekt i Värmland.
I mitten av 90-talet fick Arvikaförfattaren Eva Thorstensson i uppdrag av Brottsförebyggande Centrum i Karlstad att skriva en bok om förintelseöverlevaren och Dejebon Flora Gladh.
Flora ville själv att någon skulle dokumentera hennes liv, eftersom hennes röst skulle försvinna den dag hon dog, berättar Eva.
– Jag tackade ja, men sa att jag ville ha full konstnärlig frihet och göra det på mitt sätt.
Flora Gladh gick bort 2012 och i början av 2021 avled Säfflebon Joost Lakmaker, 97 år gammal.
– Han var nog den siste överlevaren i Värmland som var ute och berättade. Nu finns det ingen kvar som kan berätta och det är jätteviktigt att föra Floras historia vidare.
Att föra historien vidare var hennes vilja, enligt Eva, så att det som hände i förintelselägren inte blir bortglömt.
– För det finns folk som säger att det inte har hänt. Det är det värsta man kan höra när man har varit med om något sådant, att du ljuger.
Demokratiprojekt i Värmland
2015 kom boken ut i en ny upplaga och då började Eva och hennes agent Pia Torstensson (Eva och Pia är inte släkt) diskutera hur man skulle kunna använda den.
Skådespelaren och regissören Sandra Backman, uppväxt Säffle och boende i Stockholm, tillfrågades om hon ville vara med och göra en föreställning baserad på boken.
Det är bakgrunden till ett demokratiprojekt där tanken är att föreställningen ska spelas upp för åttondeklassare i Värmland.
– Demokrati är inte bara att vi får rösta vart fjärde år, utan att vi får säga vad vi vill utan att bli hotade. Alla människors lika värde är oerhört viktigt i det här projektet och det är ett brott mot demokratin att inte respektera det, säger Eva.
Hon fortsätter:
– Det som hände i Auschwitz och under andra världskriget får vi aldrig glömma. Av det kan vi lära i dag och se konsekvenser i morgon. Projektet bygger på vad vi kan lära av Floras historia.
”Ett nav för vitmaktmiljön”
Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet är projektägare och Forum för levande historia ska hjälpa till att göra studiematerial till föreställningen.
Nu hoppas den kulturarbetande trion att Region Värmland och alla kommuner i länet vill stödja projektet ekonomiskt. De har redan lagt ner många timmar av ideellt arbete.
En av de kommuner som har sagt ja är Flora Gladhs hemkommun Forshaga. I Deje har den nynazistiska rörelsen Hammerskins etablerat sig och har en lokal sedan några år tillbaka.
– Lokalen i Deje har blivit något av ett nav för vitmaktmiljön, säger Lars Stiernelöf, som jobbar mot våldsbejakande extremism vid Agera Värmland till SVT Nyheter Värmland.
”Det har hänt i vår nutid”
Projektet vill få människor att förstå vad som händer när odemokratiska krafter tar över, berättar Eva.
Flora Gladh växte upp i Ungern och märkte hur attityden mot den judiska befolkningen förändrades under några få år.
– Hon sa hela tiden att det går så fort. ”Det går så jävla fort”, sa hon till och med.
Eva fortsätter:
– Folk kanske tänker att förintelsen är extremt, men det är inte extremt. Det har hänt i vår nutid.
I boken ”Inte glömma, inte minnas” skriver Eva bland annat om vad som hände i det forna Jugoslavien, där många civila människor både internerades och avrättades under inbördeskriget på 1990-talet.
– Vi får inte vara blåögda – saker kan hända fastän vi nästan inte kan tro det.
Nazistklistermärken sattes upp
I veckan rapporterade SVT Nyheter Värmland om att projektets ledare Pia Torstensson – som bor i Deje – fått nazistmärken klistrade på sin brevlåda och dörr.
– Vi ser var du bor och vad du gör. Det är så jag tolkar det. Det är ett hot som jag har polisanmält, säger Pia Torstensson till SVT.
Eva Thorstensson tycker att det är ett av många bevis för att projektet behövs.
– När man inte kan gå ut med att vi jobbar med det här utan att projektledaren ska få ta del av Hammerskins inbjudan – då förstår man att det är viktigt.