Johansson: Det verkliga hotet mot folkbildningen

Publicerad:
Folkhögskolornas många estetiska utbildningar har också kommit att bli etablerade inslag i det svenska kulturlivets ekosystem, skriver Lars Anders Johansson. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Skandaler kopplade till Folkbildningsrådet och dess underorganisationer avseende deras tygellösa spridande av skattebetalarnas pengar har stått som spön i backen på senare år, skriver Lars Anders Johansson.

Förra året motionerade ordföranden för Ungsvenskarna tillika Sverigedemokratiske riksdagsledamoten Tobias Andersson i riksdagen om att begränsa möjligheterna att få CSN-lån för studier vid folkhögskola, och att samtidigt utreda konsekvenserna av en nedläggning av utbildningsformen folkhögskola i sin helhet.

En nedläggning av folkhögskolorna vore olyckligt, eftersom dessa för många som av en eller annan anledning inte fullföljt sina gymnasiestudier innebär en andra chans. Folkhögskolornas många estetiska utbildningar har också kommit att bli etablerade inslag i det svenska kulturlivets ekosystem och centrala för återväxten inom svenskt musikliv och litteratur.

Anderssons motiv att vända sig mot folkhögskolesystemet kan anas i en formulering halvvägs genom motionen: “Folkhögskolorna är i stort ett forntida arv från en tid när Socialdemokratin, genom sin täckmantel under benämningen folkrörelsen etablerade strukturer i samhället som kvarstår än i dag.” Vad riksdagsledamoten missar är att folkhögskolor har många olika huvudmän.

Av landets 155 folkhögskolor är 42 offentligt ägda och drivs av regionerna. Av de återstående drivs färre än en tiondel av fackliga organisationer, och ungefär 6 procent är knutna till partipolitiska organisationer, vilket kan jämföras med att 28 procent har ett trossamfund som huvudman.

Det är inte sannolikt att den sverigedemokratiska motionen kommer att gå igenom i riksdagen. Den senaste tiden har vi dock sett ett annat och betydligt allvarligare hot mot folkbildningen göra sig påmint. Studieförbunden och deras bidragsfusk.

Skandaler kopplade till Folkbildningsrådet och dess underorganisationer avseende deras tygellösa spridande av skattebetalarnas pengar har stått som spön i backen på senare år. Trots ständiga utfästelser om åtgärder tycks situationen inte ha förbättrats.

I höstas uppdagades en härva av systematiskt bidragsfusk med studieförbundsmedel kring Järvafältet i Stockholm, en härva som sedan dess vuxit till nationella dimensioner. Enligt Folkbildningsrådets preliminära bedömning kommer man att kräva att förbunden betalar tillbaka sammanlagt nära 35 miljoner kronor av stödet man fått 2019 och 2020.

Studieförbunden uppstod liksom folkhögskolorna ur folkrörelserna kring förra sekelskiftet och har spelat en avgörande roll för landets demokratisering, bildning och kulturliv. Under det långa socialdemokratiska maktinnehavet i mitten av 1900-talet skulle de liksom många andra av civilsamhällets organisationer komma att inkorporeras i den politiskt styrda sektorn och finansieras med skattepengar.

I dag ser vi resultaten. I en debattartikel i Dagens Nyheter (20/2) konstaterade forskarna Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom att så mycket som 60 procent av studieförbundens verksamhet utgörs av fusk, vilket motsvarar en miljard av skattebetalarnas pengar. Ett sådant systemfel uppstår inte över en natt. Frågan är om det ens går att reparera. Det är det verkliga hotet mot folkbildningen. (SNB)

Lars Anders Johansson

Poet, musiker och journalist

Artikeltaggar

CSNDagens NyheterFolkbildningsrådetFolkhögskolaLars Anders JohanssonMagnus RanstorpSigneratSocialdemokraternaStudieförbundSverigedemokraternaTobias Andersson

Läs vidare