Butiken som behöver avboka en mjölkleverans för att undvika matsvinn riskerar att bryta mot lagen när de ringer upp Arla, skriver Karin Johansson.
Regeringen är på god väg att införa en lag som ska skydda storbolag som Coca Cola, Unilever och Arla mot deras betydligt mindre kunder. Trots att Konkurrensverket, myndigheten som ska kontrollera att de nya reglerna efterlevs, har ifrågasatt förslaget väljer landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) att gå fram med ett lagförslag som i praktiken innebär att ett 30-tal globala livsmedelsjättar får stärkt förhandlingsstyrka mot butiker, restauranger och bensinmackar.
Grundsyftet med EU-direktivet Unfair Trading Practices (UTP) är att skydda den mindre aktören i livsmedelskedjan mot den större. När direktivet nu ska bli svensk lag är det förvånande att regeringen går längre än EU-förslaget och även väljer att införa ett storföretagarskydd för multinationella livsmedelsbolag.
I det förslag som regeringen nyligen lämnade till lagrådet står klart att alla leverantörer av livsmedels- och jordbruksprodukter, även de allra största, ska skyddas mot alla köpare, så länge köparen har mer än 20 miljoner kronor i omsättning. Konkret handlar det om att inköpsprocesser regleras genom exempelvis regler för avbeställningar, betaltider eller ändringar i avtalsvillkor.
Så skriver du en debattartikelDetta gör det svårare för bensinmacken att ändra en beställning från Coca Cola och tuffare för matbutiken att avbeställa glass från marknadsledande GB-glass som ägs av Unilever. Butiken som behöver avboka en mjölkleverans för att undvika matsvinn riskerar att bryta mot lagen när de ringer upp Arla, ett av världens största mejeriföretag, för att ändra ordern. I värsta fall riskeras en sanktionsavgift på en procent av årsomsättningen.
Men är det inte bra att stärka enskilda livsmedelsproducenter mot större aktörer inom dagligvaruhandeln, invänder någon. Svaret är att UTP-direktivet redan fångar in detta, mindre producenter kommer att få ett starkare skydd. Det striden handlar om är om Sverige ska gå ännu längre och även skydda storbolagen.
Grundtanken med förslaget var att ge skydd åt den lilla bonden mot större livsmedelsföretag. Det var därför som EU-direktivet enbart innebar skyldigheter för storbolag med en årsomsättning på över 3,5 miljarder, något som den svenska regeringen vill göra avsteg ifrån. Det är en vantolkning av EU-direktivet som spelar livsmedelsjättarna i händerna.
Även europeiska konkurrensmyndigheter har ifrågasatt förslaget, EU:s konkurrensmyndighet har uttryckt att det är direkt olämpligt att skydda multinationella jättar. Dessutom innebär förslaget ett avsteg från riksdagens tillkännagivande om att EU-direktiv bör genomföras på miniminivå och inte, som i detta fall, överimplementeras.
Förändring krävs innan lagen träder i kraft. Sverige bör följa intentionen med förslaget – att skydda den lilla aktören mot den större, inte tvärtom. Regeringen bör därför undanta det 30-tal globala livsmedelsjättarna från skydd. Allt annat vore direkt felaktigt.
Karin Johansson
Vd, Svensk Handel