Stora brister i distansundervisningen

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Studenterna behöver sättas i centrum, lärarna behöver få mer och rätt resurser och högskolepedagogiken behöver lyftas, skriver Barsha Yilmaz.
Foto: Helena Karlsson
Nu har det gått ett år och det har blivit tydligt att det finns stora brister i digital undervisningen med kompetensbrist bland undervisande lärare, skriver Barsha Yilmaz.

Digital undervisning under pandemin har blottlagt stora problem med digital högskolepedagogisk kompetens bland lärare som undervisar på universitetet. Ansvariga politiker behöver få upp ögonen för problemen och inse att en kvalitativ utbildning måste ha studentens lärande i centrum. Vi efterfrågar ett digitalt högskolepedagogiskt lyft.

När coronapandemin slog till ställde Karlstads universitet, och lärosäten över hela landet, om till digital undervisning. I samband med det har vardagen som student drastiskt förändrats. Nu har det gått ett år och det har blivit tydligt att det finns stora brister i digital undervisningen med kompetensbrist bland undervisande lärare.

Karlstads studentkår har undersökt studenters mående och situation under pandemin. Från undersökningen står det tydligt att studenterna upplever att deras utbildning försämrats med exempel på undervisning som enbart bestått av förinspelade föreläsningar på lärarplattformen. Det har även varit stora svårigheter kring examination. Det innebär bristande möjlighet till kunskapsutbyte och del i bristfällig pedagogik och är inte att betrakta som kvalitativ utbildning.

Ett stort problem som måste tas på allvar är rapportering om ökat fusk, men samtidigt har det knappt hörts om studenternas situation. Utbildningen ändras på kort tid och tillräckliga anpassningar sker ej. Att hantera denna situation är som att bygga ihop en möbel när hälften av verktygen saknas.

I dag är högskolepedagogisk utveckling inte prioriterat inom den högre utbildningen. Samtidigt studerar fler vidare än någonsin tidigare och studentgruppen är allt mer diversifierad. Det har varit ett uttalat mål från styrande politiker men det gör också att studenter kommer in till utbildningen med olika förutsättningar.

Utmaningarna är större och för lite görs för att möta dem vilket bidrar till sämre utbildningskvaliteten på grund av den konstanta urholkningen. Som en följd av detta lär sig studenterna mindre och Sveriges kunskapskapital minskar.

Problemet är inte isolerat till Karlstads universitet utan vi delar problembilden med studentkårer över hela landet. Det krävs nu insatser på nationell nivå för att möta dessa utmaningar på ett långt vis som sträcker sig efter pandemin. Vi vill att:

* samtliga lärare inom högre utbildning får rätt till tid för ett högskolepedagogiskt lyft och möjlighet att utveckla sin digitala högskolepedagogiska kompetens.

* högskolepedagogiska enheter på lärosäten får mer resurser samt att det genomförs en riktad satsning mot att utbilda fler pedagoger med inriktning på information, kommunikation och teknik. Det behövs ökade resurser för att stödenheterna ska klara av att stötta den undervisande personalen i sitt pedagogiska arbete.

* arbete med att stödja och främja lärosätena i arbetet med bl a högskolepedagogisk utveckling ska finnas på myndighetsnivå och förslagsvis inkluderas i UHR:s och VR:s uppdrag. De förslag som finns i UKÄ:s utvecklingsrapport om högskolepedagogisk utveckling behöver prioriteras.

Om ansvariga politiker menar allvar med att Sverige ska vara ett land där många har möjlighet att studera och där utbildningen håller hög kvalitet måste en förändring till. Studenterna behöver sättas i centrum, lärarna behöver få mer och rätt resurser och högskolepedagogiken behöver lyftas. För varför ska vi annars tro på fina ord om att högre utbildning är prioriterat?

Barsha Yilmaz

Tf ordförande, Karlstads studentkår

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.