Blir det ytterligare ett år utan utländska gäster kan Glaskogens siffror lysa röda.
Krav och önskan om mer pengar kan komma.
Samtidigt som kommunerna runt naturreservatet vill se en långsiktig åtgärdsplan.
Trots att pandemin lockade ut svenskarna i naturen förra året, så var det ett kärvt år för Glaskogen. Det stora naturreservatet i Västvärmland.
De fyra stiftarkommunerna (Arvika, Eda, Säffle och Årjäng) bidrar årligen med en summa fördelar utifrån kommunernas andel av Glaskogen, för att få verksamheten att gå runt. Men det är inte säkert de slantarna räcker om 2021 blir en kopia av 2020, då de utländska turisterna lyste med sin frånvaro.
– Det är illa ställt. Nu har vi tagit en budget som inte går ihop. Slår coronan som i fjol så får vi ihop budgeten ungefär, men vi signalerar att det kan komma krav på mer pengar, säger Nils-Gunnar Andersson, styrelseordförande i stiftelsen Glaskogen.
Stiftelsen Glaskogen i ekonomisk krisArvika är den kommun som betalar mest för att området ska fortsätta ha den standard det har i dag.
– Arvika och Eda har visat positivt intresse och betalar det vi fakturerar, medan Säffle och Årjäng är beredda att betala det de betalat tidigare, men vill inte höja bidraget.
Så fördelas konstnaden
Kostnaderna för stiftelsens årliga verksamhet fördelas enligt följande procentuella fördelning:
Arvika kommun 70 procent
Eda kommun 2 procent
Säffle kommun 12 procent
Årjängs kommun 16 procent
Källa: Stiftelsen Glaskogens naturreservats stadgar
Vid sidan av kommunernas bidrag kommer pengar från besökarna.
– De löser ett kort för att nyttja ved, sophantering, toaletter... Det är inget problem för utländska gäster, men accepteras sämre av svenska gäster som är vana vid allemansrätten.
Samtidigt för kommunerna samtal med länsstyrelsen om sitt långsiktiga engagemang kring Glaskogen. Det anser Nils-Gunnar Andersson är oerhört viktigt.
– Så vi inväntar deras svar, därefter kan vi försöka hitta olika samarbetsformer och finansieringsåtgärder. Från vår sida så ser vi att det går, att med Glaskogen som en viktig besöksdestination, samordna turistverksamhet i västra Värmland hit. Glaskogen betyder också mycket för affärer och annan verksamhet runt omkring.
Hur går signalerna från stiftarkommunerna?
– Jag vet inte, men i och med att de ställer upp så överväger de att satsa på skogen och vi måste synliggöra vilka inkomster det kan innebära för kommunerna.
Dag Rogne (C) är kommunalråd i Säffle. Han säger att överläggningarna på kommunledningsnivå kommer att pågå under hela året.
– Det måste hända något i slutet av året. Politiken i Säffle efterlyser en åtgärdsplan för att ta ställning till finansieringen framöver.
Han säger att kommunen inte är ovillig till att betala, men det får inte skena i väg.
Vad händer med Glaskogen om det inte kommer in pengar?
– Vi kör på, det är vi tvungna till. Som stiftelse har vi stadgar där det står att vi ska verka för friluftslivets utveckling. Det tolkar vi som att vi ska tillhandahålla det vi gör samt se till att markägarna hålls skadelösa, säger Nils-Gunnar Andersson.