Historierevisionisten Stefan Löfven

Ledare
PUBLICERAD:
Nära band. DDR-ledaren Erich Honecker möter VPK:s partisekreterare Kenneth Kvist 1986.
Foto: Benkt Eurenius/SvD/TT
I sin iver att kritisera Liberalerna för att de överger honom gör statsminister Stefan Löfven en halsbrytande historisk kullerbytta när han säger att han alltid uppfattat att Vänsterpartiet, då också med namnet kommunisterna, stod upp för demokratin.

Det var i en intervju i Dagens Nyheter som Löfven fick frågan om att Socialdemokraterna under många år lutade sig mot VPK och varför då inte de borgerliga skulle kunna hålla motsvarande distans till ett annat samarbetsparti. På detta svarade han: "Jag har aldrig uppfattat att VPK inte stod upp för demokratin."

Det är ett makalöst okunnigt uttalande och Löfvens tidigare bevisade svagheter till trots undrar man om han faktiskt menade var han sade. Det är inte direkt okänt var VPK stod historiskt, allra minst i den fackföreningsrörelse som Löfven är sprungen ur.

Det var socialdemokrater som tog striden med kommunisterna på arbetsplatserna. Löfven sade förvisso också "kommunister och socialdemokrater har alltid varit i luven på varandra", vilket är en lätt förskönande bild. Dåtidens socialdemokrater visste mycket väl vad kommunisterna gick för och man skapade till och med en egen säkerhetstjänst för att hålla koll på dem. Den slogs senare samman med den militära underrättelsetjänsten och blev IB. Trots detta så var det ett faktum att Socialdemokraterna för regeringsmakten var beroende av kommunistpartiets stöd.

Eftersom statsministern kan behöva en historielektion kommer den här:

Dagens Vänsterparti bildades som en utbrytning ur dåtidens socialdemokratiska parti 1917 eftersom man inte accepterade den reformistiska vägen. Istället blev man en del av Komintern, den kommunistiska tredje Internationalen, som styrdes från Moskva. Man hyllade Molotov-Ribbentroppakten mellan Nazityskland och Sovjetunionen som bland annat innebar anfallet mot vårt grannland Finland.

Beroendet av Sovjetunionen fortsatte efter kriget, bland annat med stora penninggåvor. Vänsterpartiets högkvarter på Kungsgatan 84 i Stockholm finansierades med Stalins blodspengar 1937. Följsamheten minskade något under C-H Hermanssons sista tid, och det var ändå han som kallat Stalin för "en gigant i den mänskliga utvecklingens historia" och "en av alla tiders mest geniala vetenskapsmän" på diktatorns begravning.

Under Lars Werner trappades umgänget upp igen, med bastubesök på östtyska ambassaden och bjudsprit. Många vänskapsbesök avlades i samband med partikongresser och konferenser i de "socialistiska broderländerna". Detta pågick ända fram till realsocialismens kollaps 1989-91. Gratulationstelegram skickades till Honeckers DDR strax innan murens fall, och till Ceausescus Rumänien.

Med tre rösts övervikt strök man K:et ur namnet 1990, men ränderna har haft svårt att gå ur. Partiledaren Lars Ohly 2004-2012 kallade sig alltjämt kommunist, och ungdomsförbundet Ung Vänster förespråkar än i dag ett kommunistiskt samhälle.

Nej, Stefan Löfven, detta är inget parti som stått upp för demokratin. Och om du säger det mot bättre vetande för att måla upp en skillnad mot om en borgerlig regering som tar stöd av SD, har du bara visat att man inte kan ta dina argument på allvar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.