87,5 procent av gränshandeln utraderades av pandemin under 2020 visar en ny studie. Nu efterlyser värmländska politiker från olika partier bättre norsk-svensk samordning för att lindra effekterna i gränskommunerna.
I Värmland var 1800 personer sysselsatta i Norgeberoende detaljhandel innan pandemin. 2019 omsatte gränshandeln i Värmland 6,1 miljarder kronor och den var stadigt ökande sedan flera år. Handeln fortsatte som vanligt fram till mars förra året.Trots att de första månaderna gick bra föll handeln över hela året med i genomsnitt nästan 88 procent. Vissa handlare drabbades ännu hårdare.
Det framkom på en pressträff i Charlottenberg på onsdagen där en ny rapport om gränshandelns betydelse presenterades. Rapporten som har tagits fram av Svensk handel, Region Värmland och Västra Götalandsregionen visar bland annat att i Eda kommun arbetar var fjärde person inom detaljhandel. Åtta av tio jobb inom Edas detaljhandel är direkt Norgeberoende.
Hur det kommer att se ut när krisen har lagt sig vet ingen.
– Om en stor fabrik lägger ner någonstans kommer det ofta stora, snabba, riktade insatser dit. Här drabbas många små företag, som sammantaget är en gigantisk industri. När så många delar drabbas i samhället är det svårare att fånga behoven, sa Stina Höök (M), ordförande för regionala utvecklingsnämnden i Region Värmland, på pressträffen som bland annat sändes på Youtube.
Fler arbetslösa
Krisen märks i arbetslöshetsstatistiken. Arbetslösheten i Eda var 5,8 procent 2019. 2020 var den 8,6 procent. I Årjäng steg den till 7,4 procent från 5,1.
– Årjäng har haft den lägsta arbetslösheten i Värmland länge, nu ligger vi över rikssnittet. En annan siffra som spelar stor roll är att nästan var femte i arbetskraften har sitt jobb på andra sidan gränsen. De här besluten som tagits kommer att få jättestor negativ betydelse under lång tid framöver, om vi inte gör rätt insatser framåt, säger Daniel Schützer (S), kommunalråd i Årjäng.
Han har framför allt saknat en nordisk samordning av insatserna. Ser han framåt vill han bland annat se ett flexiblare och mer lokalt anpassat stödsystem till både de arbetslösa och företagen. Ett differentierat stödsystem som ger mer till de företag som drabbats mest vore bra, menar han.
– Jag vill se konkreta insatser, riktade stöd till de företag som är bärkraftiga, som ger arbetstillfällen och skatteintäkter men som tappat riktigt mycket pengar i pandemin.
Han och Stina Höök är överens om mycket i den här frågan, betonar de.
– När en hel bygd, en hel gränsregion drabbas behövs andra typer av insatser för både de arbetslösa och företagen som drabbas. Vi behöver också konkreta insatser för att återskapa förtroendet mellan länderna. Det kommer att kräva insatser både lokalt och på regional och nationell nivå i Sverige och Norge, säger Stina Höök.