Fredrick Federleys återkomst i det offentliga skapar fler frågor än svar. Han var en av ideologerna och den kanske tydligaste företrädaren för nydaningen av Centerpartiet.
Vilken eventuell fortsatt politisk roll Fredrick Federley kommer att ha är därför av allmänintresse. Han valde att göra sitt återinträde i offentligheten i SVT-programmet Carina Bergfeldt (19/3). Det var första gången på över fyra månader som Federley själv deltog i media. I november tvingades han avgå som Europaparlamentariker efter att det avslöjats att han levde tillsammans med en man som var dömd för våldtäkt mot barn.
Intervjun var på flera sätt märklig. Var det en comeback eller inte? Federley sade att han deltog för att göra ett bokslut. På frågan om han skulle komma tillbaka till politiken var svaret nej – just nu. På sikt kunde det ändras, då Federley var ”ett politiskt djur”.
Om intervjun ändå var en slags testballong för en comeback, vilken roll spelar Centern? När avslöjandet briserade i höstas fick partiet det att framstå som om de inte kunde få kontakt med sin Europaparlamentariker. I intervjun med Bergfeldt sade Federley emellertid att det var partiets förste vice ordförande Anders W Jonsson som hjälpt honom att få kontakt med psykiatriker.
När Bergfeldt frågade Federley om partiet var informerat om hans medverkan svarade han att han måste ta kontakt med dem innan programmet ”går ut i rutan”. Frågetecknen kring Federleys relation till partiet består.
I själva intervjun verkade Federley mest intresserad att prata om hur han själv mådde. Han blev otålig av frågor som rörde det som ledde fram till att han tvingades avgå. I efterhand har han på sin personliga Facebooksida beskrivit frågorna han fick som ”insinuanta” och ”gränslösa”.
Federleys comeback påminner ur det avseende mycket om Mona Sahlins återkomst till offentligheten. I SVT-programmet Skavlan (18/9 2020) framträdde hon för första gången efter ett långt uppehåll. Skavlan försökte fråga om vad som egentligen hände då hon lämnade 2016, om livvakten, domen för osant intygande och om varför hon lånat ut så mycket pengar. Sahlin blev irriterad när frågorna gick in på sakförhållanden. Hon ville bara tala om hur hon mådde och hur hutlösa hon tyckte media var.
Federley och Sahlin visar samma inställning. Det är andra som har gjort fel och de själva som är offer. Om de tycker något skall ändras är det yrkespolitikers utsatthet, och om någon skall stå till svars menar de att det är media som skapat drev.
Men om media gjort något fel i fallen med Sahlin och Federley är det nog snarare att de upplåtit plats i sofforna till dem utan att först ha insisterat på ansvarsutkrävande intervjuer där makthavarna faktiskt fått svara på hur de har hanterat väljarnas förtroende.