Svenneling (V): “Mycket arbete men inte så mycket resultat”

Han har nått framgångar med sina motioner om Agenda 2030 och en undersökningskommission för Dawit Isaak. I övrigt tycker Håkan Svenneling (V) att motionerna innebär mycket arbete men inte så mycket resultat.

– En till en och en halv procent av alla yrkanden går igenom, säger han.

Inom Vänsterpartiet skickar inga ledamöter in enskilda motioner.

– Vi ingår i en motionskommitté. Står mitt namn först har jag varit huvudansvarig för motionen, förklarar Håkan Svenneling.

Hans namn står ofta först när det gäller utrikesrelaterade motioner.

– Det finns en slamkrypare om Afrikas horn där Jonas Sjöstedts namn står först. Men jämfört med tidigare år är det många fler motioner från mig 2020/21. Jag sitter i förtroenderådet så mitt namn skriver under en rad motioner, exempelvis alla som har med budgeten att göra. 54 motioner är solklart ett nytt rekord för mig.

Vilka motioner är du mest nöjd med från det senaste året?

– Jag är väldigt nöjd med att riksdagen nyligen röstat igenom ett motionsyrkande om Agenda 2030 som innebär att regeringen måste återrapportera till riksdagen vartannat år istället för vart fjärde när det gäller Sveriges arbete med FN-agendan om global utveckling. Först kom vi och Moderaterna överens och till sist stod alla parter bakom förslaget jag tagit fram.

Hur vanligt är det att V samarbetar med M?

– I utrikesutskottet har det funkat väldigt bra, men man kan se det på andra håll i riksdagen också att V, M och KD gått ihop. Det är talande för det politiska hantverket i riksdagen just nu, med en svag minoritetsregering som inte alltid får igenom sina egna förslag. Då söker man upp majoritet för andra förslag. Vi har krokat arm med L också och pressar regeringen från olika håll. När det gäller utrikespolitiken har regeringen stor makt, men vi formar politiken i dialog och gör upp tillsammans.

Få går igenom

För Håkan Svenneling var Agenda 2030-yrkandet första gången han varit med och fått igenom en motion.

– Det är väldigt svårt och händer sällan. En till en och en halv procent av alla motionsyrkanden går igenom. Så det är inte det mest effektiva verktyg vi har. Jag tycker att interpellationsdebatter är ett bra verktyg, alltså att debattera med ansvarig minister i en fråga och försöka få ministern att flytta sig i en riktning. Kommer man 25 procent framåt får man vara nöjd. Det är det svåra med rikspolitik, det är mycket arbete men inte så mycket eget resultat.

När det blir avslag på en motion händer det ofta att samma fråga skickas in igen. För Svennelings del handlar det bland annat om yrkanden om en förbättrad landsbygdspolitik och en undersökningskommission för den eritreansk-svenske journalisten, författaren och dramatikern Dawit Isaak som utan rättegång suttit i eritreanskt fängelse sedan 2001.

– Dawit Isaak-motionen går igenom nu i januari, så det blir en undersökningskommission om Sveriges tysta diplomati. V och M pratade ihop oss och andra har hakat på och tyckt att det är en bra idé. Då läggs fokus på både Dawit Isaak och den kinesisk-svenske förläggaren och författaren Gui Minhai som suttit fängslad i Kina sen 2015. Det har varit jättespännande att jobba med.

“Har inte gått så bra för mig”

När han listar de viktigaste frågorna för värmlänningarna under 2020 hamnar gränsen mot Norge i topp.

– Den är tydligast för mig i utrikesutskottet. Annars jobbar jag väldigt lite med Värmlandsnära frågor. Här har man fått lyfta fram utvecklingen under pandemin och fundera framåt. Men det har inte gått så bra för varken mig eller någon annan som velat lyfta situationen, så är det frustrerande. Det har inte gett några politiska resultat än.

Vad kan vi vänta oss för motioner från dig framöver?

– Det kommer fortsatt bli mycket utrikespolitik. Jag hoppas kunna grotta ner mig i i-stan-länderna, som Pakistan, Afghanistan, Uzbekistan och så vidare. De är inte så ofta i fokus, och vi behöver utveckla vår politik där. Det hänger ihop med Kina och att det pratas om en ny sidenväg. Kina köper sig mycket inflytande i regionen. Det är bra att infrastrukturen byggs ut, men det har politiska konsekvenser som rör mänskliga rättigheter. Kina generellt är ett land som tar stor plats i utrikespolitiken numera.