Extremt förarbyte för Mikaela: "Slänger in en barnkudde"

Hon 1,62 och han 1,82.

Helt jämställda Extreme E kräver hjälpmedel för att förarbytet ska funka.

– Det är nästan som en sån liten barnkudde man slänger in, säger Mikaela Åhlin-Kottulinsky och skrattar.

28-åringen laddade med att röja sly vid föräldrahemmet på Hammarö innan det bar iväg mot äventyret i den saudiarabiska öknen. Nya elbilsserien har världspremiär under påskhelgen.

Som dotter till rallyförarna Susanne Kottulinsky och Jerry Åhlin har Mikaela motorsporten i blodet. Hon försökte stå emot med andra idrotter, men ärvde som tolvåring storebror Fredriks gokart och då var det kört.

2018 blev hon första kvinna att vinna ett STCC-lopp, och tävlar nu tillsammans med brittiske F1-världsmästaren (2009) Jenson Button, 41, i hans Extreme E-team JBXE.

Förutom klimatet är jämställdheten i fokus i serien. Alla de nio teamen består av en man och kvinna som byts av under loppen och kör lika mycket i de likadana terrängbilarna.

Längdskillnaden fixas med en iläggskudde, ett barnsäte om man vill skämta till det.

– Jag var över till England i februari och gjorde en avgjutning av stolen. Det blir lite kompromiss. Ingen av oss kommer sitta perfekt, men det viktiga är att vi sitter säkert och det är därför vi har en viss tid på oss och inte bara ska byta så snabbt som möjligt.

Det blir ändå ganska bråttom.

– Jag tror vi har en minut. När jag körde GT Masters hade vi en minut och oftast tog det 20 sekunder, berättar Mikaela.

Testkör på plats

Hon jobbade länge för att få ett kontrakt och blev klar för start bara 19 dagar före premiären.

Teamet ligger efter i förberedelserna.

– De andra körde officiella testdagen och en egen testdag inför säsongen. Vi hann inte med det utan testar på plats i tävlingsbilen på tisdag.

Mikaela har ändå fördelen av att vara en av få som kört bilen tidigare, som testförare för seriens däckmärke Continental.

– Det blev inte så många tester som vi önskat. Vi hade planerat en massa 2020, men det blev ju inställt. Jag gjorde två hela testdagar.

Du har väl ändå nytta av att ha testkört?

– Ja, det som är bra är att jag varit med från starten, men nu har det blivit en helt ny version av däck som jag inte testat än. Vi har en del att ta igen nu. Jag gjorde ett test igen i början av februari med Jenson i England och då fick jag en bra känsla.

Hon vill inte sätta upp något resultatmål.

– Det här är så himla nytt och outforskad mark för oss alla. Serien har så mycket mer än bara köra bil och det blir så häftigt. Jag är både tävlings-Mikaela och Mikaela som brinner för miljöfrågan och jämställdhetsfrågan.

Extreme E banar väg.

– För första gången på toppnivå har vi 50–50 kvinnor och män i en motorsportserie. Det tycker jag också är jättehäftigt.

Exotiska platser

Tävlingsplatserna är exotiska.

– Jag har inte varit i någon av de länderna vi ska till. Häftigt att få besöka de här platserna. Det kommer bli väldigt påtagligt att till exempel komma till Amazonas och se effekterna av skogsbränderna och skövlingen, och Grönland där glaciärerna har varit.

Förarna används också i pr-syfte.

– Seriens mål är att med ett motorsportsengagemang väcka intresset och viljan för att prata om klimatfrågan och få till en ändring. Kommer bli en väldig resa på många plan.

Krånglar pandemin till mycket?

– Ja, det är karantän två dagar där nere och dagliga tester, temp varje gång vi går in i depån.

Utöver det blir skillnad inte stor.

– Planen var från början att ha som en bubbla, med max sju personer per team inklusive förare och ingen publik, för att behöva använda så lite resurser som möjligt.

Mikaela fortsätter dessutom i STCC och har förlängt kontraktet med PWR Racing i ytterligare två år.

– Jag känner inte att jag är färdig i STCC. Det är så utspritt så det går att kombinera.

Vad siktar du på i STCC?

– Jag hade förhoppningar att vara topp tre totalt förra året, men det var ny bil och jag hade jättetufft i början. Jag började få fart och hitta rätt i slutet. Där vill jag ta vid och målet är fortfarande att vara topp tre totalt.

Det vore väl verkligen historiskt om du kunde vinna hela serien?

– Ja, det är också en dröm.

Mikaela har nått en annan milstolpe genom att vara anställd och avlönad i Extreme E.

– Det här är första gången jag är betald förare och det är jättestort så klart. Det är lång väg att komma dit. Sen är det är inte så att jag kommer spruta champagne och flyga elektrisk helikopter, som jag sagt till folk. Det är vad många tror när man blir betald racingförare. Men där är jag inte än.

Kan du finansiera STCC med lönen från Extreme E?

– Nej, jag fortsätter med mina samarbetspartners så jag kan köra båda. De senaste två åren har jag levt på min sport i form av samarbetspartners. Tidigare har jag kombinerat med att vara förarinstruktör, men det har blivit mindre och mindre de senaste åren. Nu finns det inga såna uppdrag.

El även i STCC

Kanske blir Mikaela Åhlin-Kottulinsky dubbelt så laddad 2022.

– Extreme E är en bra plattform att synas på och STCC gör ingen hemlighet av att det jobbas hårt för att det också ska gå mot elektriskt.