Skydda kollektivtrafikens personal

Debatt
PUBLICERAD:
För att få ett stopp på hot, våld och trakasserier mot kollektivtrafikpersonal krävs det att Polisen har resurser nog att närvara i kollektivtrafiken, skriver Kristoffer Tamsons.
Foto: Svensk kollektivtrafik
Justitieminister Morgan Johansson (S) borde utöka det nyligen införda blåljusskyddet till att omfatta även annan samhällskritisk verksamhet och anställda inom kollektivtrafiken samt järnvägen, skriver Kristoffer Tamsons.

Återkommande rapporteras om tågvärdar som attackeras med spottloskor, knytnävar och sparkar. Senast i Kumla. Som följd överväger SJ att stryka Kumla som destination. Situationen kräver krafttag här och nu, men också att vi ger utsatta verksamheter och dess medarbetare bättre lagskydd. Problemen är nämligen inte begränsade till Kumla eller tågvärdar.

Enligt en rapport från 2019 svarade varannan ombordanställd Seko-medlem att det dagligen eller någon gång i veckan förekom hot på arbetsplatsen. Det är tågvärdarnas verklighet. Parallellt tillkommer så gott som dagligen rapporter om bussförare som attackeras i tjänst. Bara i år har rapporterats om hot mot busschaufförer i Olofström, Trollhättan, Örkelljunga och i Borås. Även direkt våld har riktats mot busschaufförer i Stockholm, Höganäs, Växjö, Landskrona och i Göteborg. Stenkastning mot bussar och tåg blir vanligare och vi har också sett hur fordon regelrätt beskjutits.

För att få ett stopp på hot, våld och trakasserier mot kollektivtrafikpersonal krävs det att Polisen har resurser nog att närvara i kollektivtrafiken. Även kommunala och regionala trygghetsinsatser bidrar. Lösningen till buds kan inte vara att stryka en destination. Det vore lite som att Polisen stängde ned sin polisstation i Rinkeby för att problemen är så många där. I båda fallen behöver staten och inte minst Polisen ta ett kliv fram. No-stop-zoner ska visas samma nolltolerans som no-go-zoner.

Lösningen till buds måste vara fler närvarande poliser och bättre lagstiftning. Justitieminister Morgan Johansson (S) borde utöka det nyligen införda blåljusskyddet till att omfatta även annan samhällskritisk verksamhet och anställda inom kollektivtrafiken samt järnvägen.

Det handlar exempelvis om tågpersonal och busschaufförer men även biljettkontrollanter. Några av dem som regeringen, trots påpekande, valde att ”glömma bort” när den nya lagen beslutades.

Från och med den 1 januari 2020 gäller istället ny lag som skärper straffet för sabotage mot enkom blåljusverksamhet. Det kan exempelvis handla om att angripa polis eller ambulanspersonal samt att hindra utryckningsverksamhet. Den som gör detta kan dömas till fängelse i högst fyra år.

Fler samhällsviktiga yrken borde omfattas av lagen. Vad som är ett blåljusskydd borde bli ett skydd av samhällskritisk verksamhet. Ett särskilt skydd för kollektivtrafikens medarbetare finns redan i flera länder som exempelvis Australien, Kanada, USA och Österrike.

Verkligheten har hunnit ikapp regeringen ännu en gång. Det är dags för en Lex Kumla.

Kristoffer Tamsons (M)

Ordförande för Svensk kollektivtrafik

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.