Vi måste kunna lita på posten

Ledare
PUBLICERAD:
Vägval för Postnord.
Foto: Marina Johansson
Post är primärt ingen marknad utan en infrastruktur som behövs för ett fungerande samhälle. Därför måste förslaget om att skära ned på postutdelningen, bland annat genom att den skall delas ut färre dagar i veckan avvisas.

Regeringen vill sänka kraven på hur snabbt post skall delas ut. Promemorian ”Befordringskravet i postförordningen” föreslår att andelen post som skall delas ut inom två arbetsdagar minskar från 95 till 85 procent, samt att tre procent av posten inte ens behöver delas ut inom fyra dagar. Det kan låta lite, men effekten lär bli att människor på framförallt landsbygden får vänta i upp mot en vecka på post.

Det verkar inte bekymra regeringen. ”Postmarknaden har förändrats”, säger ansvarig minister Anders Ygeman (S) i en kommentar till TT. Bara ordvalet ”postmarknad” visar hur fel man tänker. Visst, det finns företag som konkurrerar om att dela ut post. Men posten som funktion är ingen marknad utan infrastruktur för hela samhället.

Även om mängden brev som skickas har halverats under 2000-talet är posten fortfarande viktig för människor. Det är vardagsfakturorna som har minskat. Hälso- och sjukvården, domstolarna, försäkringsbolagen och många myndigheter använder fortfarande posten i sin kommunikation med medborgarna. Äldre medborgare skulle därför drabbas mer direkt än andra. Många äldre har av olika anledningar svårt att gå över till digitala alternativ. Samtidigt har de ofta fler kontakter med hälso- och sjukvård.

Posten behövs också för ett fungerande näringsliv över hela landet. Företag är beroende av tillförlitlig och snabb kommunikation med kunder och leverantörer, men också med myndigheter. Om posten blir långsammare utanför storstäderna kommer det att missgynna företagen där och leda till att landsbygden förlorar jobb och entreprenörer. Sveriges kommuner och landsting varnar för att lägre krav på postgången kommer att öka skillnaderna mellan olika delar av landet.

Ett argument som används av dem som vill sänka ambitionerna för post är att Sverige satsar på att bygga ut bredband. Det är till och med del av januariöverenskommelsen. Men flera av remissinstanserna flaggar för att bredbandsutbyggnaden inte fortskrider enligt plan. Sverige kommer fortsatt ha flera ”vita områden” dit digitaliseringen inte riktigt nått.

Posten är också infrastruktur för demokratin. Möjligheten att få dagstidningen samma dag är ett givet exempel. Tidningsutgivarna tillhör kritikerna av regeringens förslag. Nyligen kritiserades detta också på NWT debatt (11/3) av Dalslänningens chefredaktör Thomas Wallin och NWT Medias ordförande Victoria Svanberg. Också Valmyndigheten är skeptisk och varnar för ökade kostnader i samband med val.

Ett tungt argument för en bevarad fungerande postgång är samhällets redundans – det vill säga vår förmåga att motstå yttre påfrestningar. Försvarsmakten säger i sitt remissvar att postgången skulle bli oerhört viktig i ett beredskapsläge. Då kan inte elektronisk post användas. Den kan avlyssnas eller så har en angripare redan slagit ut den. Att återuppbygga förmågan med daglig postgång blir svårt under en pågående samhällskris.

Det är först när vi inte kan lita på att den kommer som vi förstår hur viktig posten är. Istället för att sänka kraven borde regeringen ta ett nytt helhetsgrepp om posten. Den måste helt enkelt funka – över hela landet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.