Rädda Månsberget – för varenda värmländsk kotte

Debatt
PUBLICERAD:
Den 19 mars stod vi på Stora torget klockan och matchade varje underskrift med en kotte, skriver Ludvig Nahnfeldt med flera.
Foto: HP Skoglund
Utöver permanenta skador på ekosystemet skulle ett nytt köpcenter där beröva oss och framtida generationer möjligheten att uppleva unik, orörd värmländsk natur, skriver Ludvig Nahnfeldt med flera.

I vår avgör stadsbyggnadsnämnden om kommunen ska gå vidare med planen att skövla skogen vid Månsberget för att ge plats åt ett nytt köpcenter. Skogen är imponerande gammal, med träd vars snittålder ligger på 175 år. Några av tallarna är uppemot 245 år. För att sätta det i perspektiv kan träden ha slagit rot i samma ögonblick som Karlstad blev residensstad.

Skog äldre än 240 år utgör mindre än 0,13 procent av Sveriges skog och är ofta nyckelbiotoper, skogsområden med särskilt stor betydelse för djur- och växtlivet. Det berörda området rymmer två sådana, som bland annat är hem åt flera rödlistade arter. Utan skog som denna riskerar de att utrotas. Utöver permanenta skador på ekosystemet skulle ett nytt köpcenter där beröva oss och framtida generationer möjligheten att uppleva unik, orörd värmländsk natur som denna.

Vilka är argumenten för att bygga? De drivande partierna antar, med avstamp i en handelsutredning från 2017, att ett nytt handelsområde ska skapa ökad handel och nya jobb. De antar också, felaktigt, att en sådan expansion inte kommer ske på bekostnad av handeln vi redan har, då handeln förväntas vara främst bygghandel och skrymmande sällanköpsvaruhandel, vilket inte konkurrerar med butiker i staden.

Enligt handelsutredningen fanns det utrymme för ökad bygghandel, men sedan dess publicering har Bauhaus fått tillstånd att etablera sig på Välsviken, vilket mer än halverar expansionspotentialen. Utöver bygghandel så finns inget egentligt expansionsutrymme och en större expansion av annan detaljhandel kommer därför ske på bekostnad av befintliga butiker i och utanför Karlstads kommun, och kan leda till utslagning av framför allt småbutiker. Fastighetsägaren, inte kommunen, avgör vilka butiker som etableras.

Miljönämnden har avrått från bygget tvåfallt. HUI research har bedömt att Karlstad redan har alla de stora handelskoncepten och att ytterligare kedjor är en lyxfråga. Med tanke på det höga priset för natur och befintlig handel måste vi fråga oss vem som vinner på skövlingen av Månsberget? Den största vinnaren vore Olav Thon-gruppen, som äger marken och står bakom förslaget.

Den värmländska naturen är den största förloraren. Dessutom kommer småföretagen i Karlstads kranskommuner riskera att slås ut och dess anställda bli arbetslösa, med utarmning av kringliggande orter som följd. Möjligheterna till miljövänlig transport såsom gång, cykel och buss till Bergvik är sämre än till staden, vilket skulle leda till sämre tillgänglighet, fler och längre bilturer och ökade växthusgasutsläpp. Vad är ett överflödigt köpcentrum värt när vi betalar med vår trivsel, centrumhandel, natur och klimatet?

Det vore obetänksamt och oansvarigt av stadsbyggnadsnämnden att gå vidare med detaljplanen. Och det skulle skada Karlstads anseende som ”miljösmart kommun” avsevärt.

Värmlands Fältbiologer, Klimatklubben Karlstad och Fridays for future Karlstad har startat namninsamlingen ”Rädda Månsberget – för varenda värmländsk kotte” som under sin första vecka fått över 10 000 underskrifter. Den 19 mars stod vi på Stora torget klockan och matchade varje underskrift med en kotte. Kottarna ska vi överlämna till stadsbyggnadsnämnden inför beslutet för att stå upp för varenda värmländsk kotte som önskar sig en framtid utan eskalerande klimatkris och artdöd.

Ludvig Nahnfeldt

Fridays for future Karlstad

Marcus Sjögren

Fridays for future Karlstad

Julia Westergren

Värmlands Fältbiologer

Tora Joby

Värmlands Fältbiologer

Emma Sundh

Klimatklubben Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.