Vetskapen om var maten vi äter kommer ifrån upplevs minska bland dagens barn. Därför har Hushållssällskapet sedan 2019 tillsammans med lantbrukare runt om i landet videosamtal med klasser för att öka kunskapen om matens ursprung. Nu har lantbrukaren Marita Tauni i Ölme hoppat på tåget.
– Det är viktigt att de får se vad en bonde gör.
Det är en solig lördag som Marita Tauni tar emot NKP ute på gården i Ölme. Tillsammans med sin man Kåre Knudsen driver hon lantbruk med nötdjur för köttproduktion och paret har även kända svartnosfår. Kalvningen är i full gång – under gårdagen fick Marita Tauni ta hjälp av sina veterinärkunskaper och hjälpa en kossa som skulle föda tvillingar.
– Man såg bara svansen som stack ut på den ena så jag fick lägga epidural och vända på den, sen gick det bra.
Lamningen är beräknad att börja i påsk, då den första gruppen ska börja. De tackor som föddes under 2020 kommer inte att lamma förrän till sommaren.
Marita Tauni har precis börjat med Farmer Time.
– Jag hade första samtalet med klassen i måndags, säger hon.
Det är en klass som går i tvåan på Hökarängsskolan i Stockholm som nu kommer få följa arbetet på gården under ett helt år. Videosamtalen sker via Face Time och kommer vara ungefär tjugo minuter långa och äga rum var tredje vecka. Syftet är att barnen ska få en uppfattning om var maten de äter kommer ifrån, något som Marita Tauni tycker är viktigt av flera skäl.
– Nu för tiden finns det så mycket föreställningar om djurplågeri på sociala medier och alla ska bli vegetarianer eller veganer. Men vi behöver djuren. Det har aldrig funnits så lite kor och får i Sverige som det gör nu fast vi är dubbelt så många människor.
Marita Tauni menar att generationen hon själv tillhör ofta haft kontakt med lantbruket via mor- eller farföräldrar, men att det inte är så för den yngre generationen som växer upp idag.
– De enda det gynnar är de multinationella företagen, säger hon.
För att motverka det vill hon visa upp hur vardagen på gården ser ut. Men för att kunna delta i projektet behövde paret först dra ut wifi i ladugården.
Hon vill få eleverna att förstå att korna och fåren, som är idislare, alltså att de tuggar maten flera gånger, är nödvändiga för att få en bra matjord som man kan odla grönsaker i.
– Det är ett kretslopp och det har folk glömt, menar hon.
Enligt Hushållningssällskapet har projektet varit en succé och de söker fler lantbrukare som kan vara med och sprida sin kunskap till skolklasser.
– Jag har kollegor i Dalsland som var med i Farmer Time. Där beställde klassen kött i slutet av året.
Vad frågade barnen om i måndags?
– Ja, det var mycket frågor, bland annat hur länge jag jobbar som lantbrukare och hur många får jag har.
Hur många får har du?
– Ja du, mellan 250 och 300 stycken, säger hon och ler.