Faktum kvarstår att Demoskopundersökningen visar att tre av fyra anser att ett visst överskott är en rimlig ordning i utbyte mot att i praktiken få alternativ i sin kommun, skriver Ulla Hamilton.
Svar till Birgitta Barrefors Ivansson och Lena Skoglund (NWT 10/3).
Läraren Birgitta Barrefors Ivansson och den före detta rektorn Lena Skoglund är inte nöjda med vad allmänheten tycker i fråga om att friskoleverksamheter ska kunna ha någon sorts överskott, det vill säga vinst, i sin verksamhet. Det får ni förstås tycka. Men faktum kvarstår att Demoskopundersökningen visar att tre av fyra anser att ett visst överskott är en rimlig ordning i utbyte mot att i praktiken få alternativ i sin kommun.
En annan kritik rör att friskolorna ofta är större företag. Låt mig då förtydliga att jag gärna ser att de mindre friskolorna blir fler. För det krävs ändringar i lagar och krav. Regleringar som ofta är införda med retorik som har udden riktad mot de stora friskoleföretagen men som drabbat de små.
I dag finns det 587 friskolehuvudmän som driver grundskola, varav åtta har fler än fem skolenheter. 556 friskolor har bara en eller två skolenheter. Det är mångdubbelt fler i dag än de 77 som fanns framförallt i storstäderna, innan friskolereformen.
Så skriver du en debattartikelSvensk skolas problem är inte de större friskoleföretagen. Det är skolors kvalitet. Många av koncernerna etablerar sig på ställen där den kommunala skolan behöver konkurrens. Valfrihet blir ju inte på riktigt förrän du faktiskt har ett alternativ där du bor. Om den skolan tillhör en större organisation eller är ensam tror jag de flesta bryr sig mindre om.
Kritiken säger också att stora företag saknar pedagogik. Jag tror jag har de flesta föräldrar som väljer dessa skolor med mig när jag hävdar att de visst erbjuder ett annorlunda innehåll. De flesta koncernskolor har, om inte en egen pedagogik i strikt mening, så i alla fall konceptmässig inriktning som berikar den enskilda kommunens skolutbud. Inte sällan med fokus på ordning och studiero. Och framförallt så är det betydlig fler alternativ än om det bara hade funnits kommunala skolor.
Det är eleverna som väljer friskolan inte friskolan som väljer elever. Folk vill ha skolval och friskolor. De som jobbar i friskolor trivs också bättre än de som jobbar i kommunala skolor. Är det inte hög tid att börja fundera på varför man väljer bort många kommunala skolor?
Ulla Hamilton
Friskolornas riksförbund