Inskränkt akademisk frihet

Ledare
PUBLICERAD:
Sällan har Uppsala universitets devis passat bättre.
Foto: Fredrik Persson/TT
I regeringens forskningsproposition föreslås att en skrivning om akademisk frihet skall införas in i högskolelagen. Men på orwellskt manér kommer det tvärtom att innebära att den akademiska friheten inskränks ytterligare.

Professorerna Lars Hultman och Christina Moberg, som också är ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien, varnar i en debattartikel i DN (3/3) för de risker som de nya formuleringarna kommer att föra med sig. Det handlar, som så ofta nuförtiden, om det otydliga ordet "värdegrund".

I propositionen föreslås att följande mening införs: ”I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas.” Det finns det i sig inget att invända emot, men är egentligen onödigt då den akademiska friheten redan garanteras i nu gällande lag, och i grundlagen. Problemet uppstår i de definitioner som anges i förarbetena, alltså i själva propositionstexten.

I svensk lagtolkning har förarbetena stor, för att inte säga avgörande betydelse. Vilka intentioner har lagstiftaren haft med lagen? Det framgår i förarbetena och är därför avgörande för hur lagen sedan skall tolkas och tillämpas. Och i den här forskningspropositionen står det bland annat: ”Det fria kunskapssökandet och den fria kunskapsspridningen ska dock alltid utövas inom de rättsliga ramar som finns och utifrån den värdegrund som gäller.”

Detta är inte trivialt på något sätt. Värdegrund är ett ord som det gärna slängs med friskt i debatten, ofta för att visa på att man själv är på den rätta och goda sidan, men mer sällan ens motståndare. Det är också något som redan sedan länge letat sig in i styrdokument och policyer för myndigheter och företag. Men vad det egentligen betyder kan diskuteras.

Detta är motsatsen till fri forskning och ett fritt kunskapssökande. Vem avgör om forskning eller undervisning (även det senare omfattas) når upp till "värdegrunden". Trots att det är en "grund" så är den inte särskilt stadig. Värdegrunden kan förändras av samtidens – och framtidens – nycker. Det som är högsta åsiktsmode i dag kan vara borta och ersatt med något annat i morgon. Har man skrivit i detta i lagen (via förarbetena) så har man verkligen blottat den akademiska friheten för angrepp.

Professorerna är egentligen alldeles för blygsamma i sin kritik, för problemen med det här finns redan i svenska högskolor och universitet, även utan dessa föreslagna förändringar. Olika värdegrundsdokument finns redan och som omfattar anställda på våra lärosäten. Statlig styrning om acceptabla forskningsområden finns redan. Det gäller allt från "hållbar utveckling" till genusdoktriner.

Redan i dag får studenter, lärare och forskare ängsligt tassa på tå inför den förhärskande synen med normkritik och intersektionalitet. Lägg därtill en allt mer utbredd kränkthetskultur och vi ser vad ännu mer stadfästa "värdegrunder" kan komma att få för betydelse för den fria forskningen och undervisningen. Och ingen kommer undan.

Så det finns ingen anledning att göra det än värre. Nu är det dessutom bråttom. Propositionen bereds i riksdagen och beslut skall fattas redan den 21 april, varpå de nya bestämmelserna skall börja gälla från halvårsskiftet. Uppmaningen till riksdagens partier är att inte falla för de vackra orden om "värdegrund" och ta bort dessa skrivningar.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.