Hot, hat och minskad jour: Så slår veterinärbristen mot länet

Veterinärbristen eskalerar och landsbygden är extra hårt drabbad. När allt färre vill jobba jour har den nattöppna djurvården minskat i Värmland. Personalen får ta emot hat och hot, men mitt i krisen ser flera kliniker en ljusning.

407 veterinärer skulle behöva rekryteras i Sverige under det närmaste året. Under samma period finns behov av 190 specialistveterinärer, 316 legitimerade djursjukskötare och 194 djurvårdare. Det uppger branschorganisationen Gröna arbetsgivare.

I Sverige utexamineras omkring 90 veterinärer varje år. Med ett ökat tryck och skriande personalbehov kan klinikerna inte ta emot alla som söker hjälp.

– Det här får stora konsekvenser. Framför allt blir det svårt att bemanna jourer med folk som går i skift dygnet runt, säger Emma Terander, branschansvarig på sektionen Svensk Djursjukvård inom Gröna arbetsgivare.

Färre legitimationer

Hon flaggar för en ännu större kris från och med 2024 när dagens djurvårdare inte längre får göra alla de uppgifter de gör i dag. Och medan rekryteringsbehoven växer på landets kliniker utfärdades färre veterinärlegitimationer av Jordbruksverket under 2020 jämfört med tidigare år.

– Det är illa. Och dessutom är andelen som fått utbildning i ett annat land nu uppe på 61 procent, så vi är helt beroende av att andra länder utbildar. Många av dem är svenskar som läst i exempelvis Danmark och Ungern, säger Emma Terander.

För att underlätta läget föreslår Gröna arbetsgivare bland annat en fördubbling av utbildningsplatserna på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och att det startas djursjukskötarutbildningar på andra högskolor och universitet.

– Och vi har föreslagit för Jordbruksverket att engelska borde tillåtas som journalföringsspråk. Då kan vi locka hit fler proffs från utlandet för att lösa det akuta. Så funkar det i flera av våra nordiska grannländer, säger Emma Terander.

”Krånglar alltid”

På Mjönäs Djurklinik i Munkfors har man löst personalbristen genom att bland annat ta in utländsk arbetskraft.

– I Sverige vill få veterinärer arbeta jour, medan det i utlandet är mer normalt att alla gör det. Våra veterinärer kommer från Serbien, Polen, Holland, Spanien och Sverige. De har lång erfarenhet och är specialiserade på olika saker. Vi har ett jättebra team. Många djur som kommer in under jourtid har exempelvis blivit påkörda, brutit benet eller svalt olika stora saker så det behövs mag- och tarmoperationer. Inte alla veterinärer kan utföra det. Det hade inte gått att ta in en nyutbildad på jourtjänstgöring, säger klinikchefen Karlijn van Dordrecht.

Nu är kliniken den enda nattöppna jourmottagningen i länet.

– I somras hade vi ett extremt tryck på vår jourverksamhet. Vi har varit tillgängliga dag som natt under de senaste elva åren. Vi gör alltid en bedömning via telefon kring hur akut det är. Djurens symptom kan ibland vara oklara och de flesta är inte livshotande. När vi har högt tryck under jourtiden är det viktigt att göra selekteringen så vi har möjlighet att ta emot de riktig akuta. Därför ber vi icke-akuta fall att avvakta till dagtid.

För Mjönäs Djurklinik underlättar det även när försäkringsbolagen gör en första bedömning.

– De hänvisar till oss, kan säga vilka kliniker som har jour, avgöra vilka som behöver åka in och filtrera ut vilka som inte är lika akuta, säger Karlijn van Dordrecht.

Hälften hänvisas vidare

Försäkringsbolaget Agria är några av de som erbjuder sina kunder gratis digital kontakt med en veterinär.

– Tjänsten är öppen mellan klockan 07 och 24 varje dag. Ungefär hälften av de som kontaktar vårdguiden rekommenderas ta kontakt med en klinik för att de behöver mer vård än den hjälp vi erbjuder, säger Pernilla Melander, kommunikationsansvarig på Agria.

Hon hoppas att fler börjar använde de digitala hjälpmedel som finns.

– Det är bra att ladda ner appen och bekanta sig med den i god tid innan man står med ett akut skadat djur. Har man registrerat sig går det fort att få en tid och då kan man kanske känna sig lite tryggare efter en första bedömning.

Vårkvack

På våren och sommaren tenderar arbetsbelastningen att hårdna på länets djurkliniker. Har man personalbrist från början blir situationen extra svår när de anställda ska ha semester.

– Nu är det vad vi kallar vårkvack, och dags för kalvningar, lamningar och fölningar. Då måste vi prioritera vårt uppdrag och lägga mer tid och resurser på beredskap. Det innebär att vi får dra ner på en del av det kliniska arbetet som andra kliniker kan utföra, säger Ulrika Larsen, klinikchef på Distriktsveterinärerna i Sunne, Säffle och Arvika.

Distriktsveterinärerna är statliga och skyldiga enligt lag att ha en beredskap. De tar emot alla djurslag och har jour dygnet runt, men kan inte ta emot inneliggande djur nattetid. Ofta får de prioritera större djur inom lantbruk som har svårt att ta sig någonstans.

"Börjar lätta”

Enligt Ulrika Larsen var 2020 ett tufft år rekryteringsmässigt.

– Just nu är vi underbemannade, men beredskapen har aldrig varit i fara. I dagsläget skulle vi behöva ett par veterinärer till för att nå upp till full bemanning. Men vi har precis fått en färdig rekrytering och har ytterligare några på gång. Jag ser jättepositivt på det här. Det känns som att det börjar lätta, säger hon.

Hos Distriktsveterinärerna i Kristinehamn har man sju veterinärer anställda, varav en enbart jobbar med gris och resten med blandad praktik. Veterinärbristen har varit påtaglig under flera år samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökat, framför allt när det gäller beredskapen för smådjur.

– Det är svårt att få tag på folk. Just nu har vi en god grundbemanning, men söker veterinär sommarvikarie. Det finns så många aspekter av det här. Arbetsmiljön är en faktor, där den veterinärbrist som finns kan göra att det blir svårt att få återhämtning. Det blir en ond cirkel. Vi arbetar kontinuerligt för en god arbetsmiljö, säger klinikchefen Carina Pettersson.

Reducering av jour

Tidigare hade Evidensia Djursjukhuset i Karlstad jour och nattöppen mottagning. Men i juni 2019 valde de att dra ner och inte ta in några nya patienter efter klockan 23.

– Vi hade personalbrist redan då och inte tillräckligt med inneliggande djur nattetid och det är mycket att dra runt, säger djursjukhuschefen Sara Olsson.

I november förra året reducerade man ytterligare och började även ha helgstängt. Något som väckte starka reaktioner.

– Det förstår jag att det blir. Vi har försökt jobba proaktivt och har kontaktat folk personligen för att förklara varför och hur läget ser ut. Vi har resursbrist och det är svårt att få folk att jobba jour, säger Sara Olsson.

Hur påverkar situationen arbetsmiljön?

– Branschen är hårt utsatt i sociala medier och det är väldigt psykiskt påfrestande att bli uthängd med namn. Man studerar ju inte alla dessa år för att göra djur illa, utan man vill djurens bästa. Det är en hård arbetsmiljö och stressigt. Det är svårt att planera när man inte vet hur många som behöver vård akut. Vi gör vårt bästa.

På Evidensia har man nyligen fått in fler resurser, vilket gör att man från och med 10 april kan öppna upp på helgerna igen.

– Ja, äntligen kan vi öppna upp mer på jouren. Vi jobbar stenhårt med patientsäkerheten, och intag på nätter dygnet runt är inte aktuellt i nuläget. Det är en vision vi har, men just nu har vi inte tillräckligt med jourresurser, säger Sara Olsson.

Mer avancerad vård

På Jordbruksverket har man i uppdrag att säkra tillgången till veterinärer. Anna Wretling Clarin, enhetschef på djuravdelningen, bekräftar bilden av att det generellt är svårt just nu då efterfrågan på vård är större än utbudet.

– Djurägare vill ha mer avancerad vård i dag och vi vill behandla djuren i större utsträckning än förr. I dag räcker inte de inhemskt utbildade och inflödet med veterinärer från andra EU-länder till, säger hon och fortsätter:

– Vi kan se att det särskilt finns en brist på veterinärer som vill arbeta med lantbrukets djur, som kor och grisar. Fler vill jobba på smådjurskliniker med mer avancerad vård.

Hur ser framtiden ut?

– Frågan har väckts och det är en förutsättning för att vi ska kunna jobba vidare med de här sakerna. Att det lyfts och diskuteras. Många bitar spelar roll, säger Anna Wretling Clarin.