Läget i gränshandeln kräver insatser nu

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
När gränserna väl öppnas igen finns inga garantier för att handeln återgår till det “normala” per automatik, skriver Linda Palmetzhofer med flera.
Foto: Tommy Pedersen/TT
Krisen i gränshandelsområdena måste ses som den exceptionella kris det är och betydligt mer insatser behöver riktas hit, skriver Linda Palmetzhofer med flera.

Läget i gränshandeln har varit allvarligt under hela pandemin. Från att gränshandeln haft allvarliga akuta problem, har läget övergått till att vara ett allvarligt akut och långdraget problem. Nu krävs kraftfulla åtgärder för att möta de specifika problem som stängda gränser för med sig. Annars riskerar stora områden i gränstrakterna så svåra skador att det blir svårt att återstarta efter pandemin.

Pandemin, konsekvenserna på arbetsmarknaden och den svenska ekonomin drabbar hela landet. Samtidigt finns det platser där läget är exceptionellt svårt och där invånare, företag och hela samhällen kämpar för att hålla sig flytande. Många gränshandelsområden är tydliga exempel. Det handlar om regioner som spänner över nationsgränser där bommen bokstavligt talat dragits ner. Här ligger några av landets största handelsplatser. I dessa områden är handeln inte bara den stora arbetsgivaren utan motorn i hela ekonomin.

Den svenska regeringen har vidtagit många nödvändiga åtgärder mot Corona. Också våra nordiska grannländer har fattat långtgående beslut som påverkar gränsområdena. Det är viktigt att komma ihåg att den svensk-norska landgränsen är Europas längsta och att där liksom i Tornedalen är samhällen, familjer och ekonomier byggda över nationsgränsen.

Krisen i gränshandelsområdena måste ses som den exceptionella kris det är och betydligt mer insatser behöver riktas hit. Annars riskerar delar av vårt land slås ut ekonomiskt och få svårt att komma i gång igen efter pandemin. Det skulle drabba hela Sverige.

Krisen i gränsområdena kräver konkreta insatser:

1. Möjligheten att korttidspermittera behöver förlängas och kunna omfatta 100 procents sysselsättningsgrad i vissa fall. Detta utan att de anställdas lönebortfall ökar till större andel än i dag. Ett viktigt verktyg för att rädda konkurrenskraftiga företag och jobb som behövs när gränserna öppnar.

2. Arbetsförmedlingen behöver säkerställa direkt närvaro i extra utsatta områden.

Arbetsförmedlingen har en bristande närvaro i dessa extra utsatta områden. Nu behöver myndigheten kliva in igen i gränskommunerna. Just nu räcker det inte med digitala kanaler och myndighetsgemensamma kontor utan tillgång till fördjupat stöd. Självklart ska Arbetsförmedlingen finnas i drabbade gränskommuner och med sin personal ingå i lokala initiativ så som omställningskontor.

3. Utbildningsinsatser. Det krävs omfattande riktade utbildningsinsatser för att hantera läget i gränsområdena och stå starka när läget vänder. Fokus på gymnasial vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning genom Arbetsförmedlingen.

4. Coronatest vid gränsen. De begränsade möjligheterna till gränspassage kräver ett system för testning i gränsområdena. Det är oacceptabelt att det inte enkelt går att testa sig vid den svenska gränsen.

Det pågår en kris i den svenska gränshandeln som riskerar att få allvarliga bestående konsekvenser. Pandemin är långt ifrån över. När gränserna väl öppnas igen finns inga garantier för att handeln återgår till det “normala” per automatik. Extra utsatta områden behöver extra insatser nu.

Linda Palmetzhofer

Ordförande, Handelsanställdas förbund

Ankie Hedlund

Försteombudsman, Handels avdelning 2 (Norra Västra Götaland)

Gunilla Hallgren Wallner

Försteombudsman, Handels avdelning 17 (Värmland)

Maria Andersson Nordström

Försteombudsman, Handels avdelning 33 (Norrbotten)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.