Slutreplik: Friskolorna är överkompenserade

Debatt
PUBLICERAD:
Vi konstaterade även att Skolverkets statistik visar att den kommunala skolan har ett mer resurskrävande elevunderlag, skriver Pontus Larson.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Vi vill tipsa Nordic International Schools rektor att ta del av den statliga utredningen om ökad likvärdighet i skolan som tydligt visar på att friskolor är överkompenserade i skolpengen, skriver Pontus Larson.

Svar till Emil Wallin (NWT 3/3).

Emil Wallin, rektor på Nordic International School Karlstad, har två huvudsakliga invändningar på vår debattartikel om att Karlstad kommun inte behöver fler koncernskolor. I vår artikel argumenterade vi för att den världsunika svenska marknadsstyrningen av skolan dränerar kommunens skolor på resurser. Vi konstaterade även att Skolverkets statistik visar att den kommunala skolan har ett mer resurskrävande elevunderlag.

Wallin anser inte att det finns något som tyder på att koncernskolorna skulle dränera kommunerna på resurser utan att det snarare är tvärtom. Vi vill tipsa Nordic International Schools rektor att ta del av den statliga utredningen om ökad likvärdighet i skolan som tydligt visar på att friskolor är överkompenserade i skolpengen och att det skapar möjlighet att göra vinst på resurser som borde gått till kommunens elever.

De senaste månaderna har marknadsskolans konsekvenser för kommunernas ekonomi granskats av opartiska journalister på flera av landets största tidningar. Ett exempel på en sådan artikel är när Svenska Dagbladet visar att kommunens skolor i Upplands Väsby måste skära ner med mångmiljonbelopp efter att Internationella Engelska Skolan (IES) etablerat sig.

Vidare skriver Wallin att det inte stämmer att Nordic International School undviker resurskrävande elever. Det har vi inte heller påstått. Det vi vet genom officiell statistik är att när det gäller de viktigaste variablerna för hur mycket resurser elever behöver vilka är, andel nyanlända och föräldrars utbildningsnivå, så har koncernskolorna ett mindre resurskrävande elevunderlag.

Det stämmer att koncernskolorna har fler elever med utländsk bakgrund men det är i hög utsträckning elever som kommer från hem med hög studievana och länder där man ofta har goda kunskaper i det engelska språket.

Varken IES Karlstad eller Thorén framtid Karlstad hade en enda nyinvandrad elev 2019. Hur det ser ut på Nordic International School Karlstad vet vi inte eftersom de är relativt nyetablerade och all ny statistik från Skolverket numer är hemligstämplad.

Friskolekoncernerna vill gärna fokusera på att de har hög andel elever med utländsk bakgrund men vi som arbetar i skolan vet att en elevs behov av resurser inte så mycket beror på om de kommer från Sverige eller från något annat land. Behovet av resurser beror mer på vilken studietradition det finns i hemmet (oavsett ursprung), på hur länge invandrade elever varit i Sverige och på utbildningsnivån i de länder invandrade elever kommer ifrån.

Pontus Larson

Ordförande, Lärarförbundet i Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.