Replik: Långa lastbilar tränger ut tåg

Debatt
PUBLICERAD:
Min slutsats är att vi inte skall satsa på långa och tunga lastbilar utan överföra det mesta möjliga av frakten till järnväg, skriver Hans Sternlycke.
Foto: Johan Nilsson/TT
Med tyngre lastbilar trängs mer av järnvägstrafiken ut – med närmast inga koldioxidutsläpp eller olyckskostnader, skriver Hans Sternlycke.

Svar till Tina Thorsell (NWT 1/3).

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen skriver i Nya Wermlands-Tidningen att det bara behövs ett pennstreck och lite växelpengar för att möjliggöra 34,5 meter långa lastbilar, och därmed kunna minska koldioxidutsläppen med 10-20 procent.

Det är inte så bara. Långa lastbilar torde kräva ombyggnad av vägarna till BK 4 för 74 tons tunga lastbilar för att hålla och till bredare och rakare vägar för att inte utgöra en ökad trafikfara. Den tunga trafiken är inblandat i trefalt fler dödsolyckor än sin trafikandel. Trafikverket vill satsa 22 miljarder kronor på att rusta upp vägar till BK 4 till 2037. Då ger det nog större nytta för näringslivet om järnvägen rustas upp och godsstråken byggs ut.

Med tyngre lastbilar trängs mer av järnvägstrafiken ut – med närmast inga koldioxidutsläpp eller olyckskostnader. Energikostnaderna för transporterna ökar kraftigt. En lastbilstransport kräver sex gånger mer energi än en tågtransport. Blir den eldriven är det fortfarande fråga om tre gånger mer energi. De 10-20 procents minskning det kan bli med 34,5 meters lastbilar är obetydligt i jämförelse med det.

Skulle andelen lastbilstrafik öka än mer blir det fråga om dyra och energikrävande vägutbyggnader. För samma transportmängd krävs det flerfalt större ytbehov och infrastrukturinvesteringar för frakt på väg mot för med järnväg.

Om man elektrifierar vägtransporterna bli det fråga om verkligt höga kostnader. Trafikverket har gjort ett förslag på 37 miljarder kronor för att bygga elvägar som fullt utbyggt kan ta en fjärdedel av lastbilstransporterna.

Det stannar inte med det. Varje lastbil som kan köras på el också kostar en miljon extra. Sveriges elnät klarar inte de behov av effekt och överföring som krävs för elektrifiering av vägarna. Enligt Svenskt näringsliv behövs 26 TWh el extra. Det kostar ungefär 22 miljarder kronor för att nå det. Norra Sverige kan inte exportera el längre.

Datorhallarna i Luleå kräver 6 TWh el. SSAB behöver 15 TWh el för att göra fossilfritt stål, H2-Green Steel 12 TWh el för samma sak. LKAB vill göra fossilfri järnsvamp, och det kräver 50 TWh. Ihop är det mer än hälften av Sveriges nuvarande elproduktion. Det mesta av ny vindkraft byggs i norr, eftersom det är lättare att få lov där. Men den behöv alltså i norr.

Tina Thorsell har rätt i att det krävs mycket utveckling för att få eldrivna lastbilar, att det finns tveksamheter med elvägar, och att vi importerar merparten av de biodrivmedel vi använder i dag och att det tar lång tid att utveckla bioraffinaderier. Min slutsats är att vi inte skall satsa på långa och tunga lastbilar utan överföra det mesta möjliga av frakten till järnväg.

Hans Sternlycke

Vice ordförande, Järnvägsfrämjandet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.