Axdorff: Reglera bort lidandet på vägarna

Signerat
PUBLICERAD:
Men eftersom folkbildning ändå är viktigt tänker jag nu avslöja att var 500:e bil faktiskt körs av någon som är rattfull, skriver Rickard Axdorff.
Foto: Gorm Kallestad/Scanpix Norge/TT
Fel kan aldrig helt regleras bort. Hur obehagligt det än må vara landar vi i en gränsdragning, skriver Rickard Axdorff.

Jag såg ett tv-program om ett område där 200 personer dör varje år, ett par tusen skadas riktigt svårt och ungefär 18 000 skadas mindre allvarligt. Detta bara i Sverige. Det var visserligen inte SVT:s Uppdrag granskning som gjorde något skakande program om djur i en ladugård eller på ett slakteri, utan det handlade om vägtrafikens offer. Om människor. Om någons mamma. Någons barn. Någons vän. Någon saknad.

Har du funderat på vem du möter i 90 kilometer i timmen med 50 centimeters mellanrum på vägen? Börja inte med det. Det är inte hälsosamt. Det är skönare att inte veta och bara blunda. Men eftersom folkbildning ändå är viktigt tänker jag nu avslöja att var 500:e bil faktiskt körs av någon som är rattfull.

Ser vi sedan till dödsolyckorna är var fjärde sådan relaterad till olika typer av droger, vilket samtidigt betyder att 75 procent av dödsolyckorna inte är relaterade till droger utan händer ändå. Under 2018 lagfördes 7 500 personer för rattfylla och 90 procent av de misstänkta rattfylleristerna var män.

När ska vi ta detta problem på allvar? Hur länge ska lidandet fortgå? Vi har en nollvision som innebär att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Visionen är en chimär, en önskedröm, eftersom tillräckligt stora och omfattande åtgärder saknas i dag.

Det måste bli lättare att göra rätt. Alla bilar borde ha obligatoriskt alkotest och ger den utslag ska körkortet dras in. Inga riksvägar borde ha mötande trafik. Vägräcken och vajer överallt skulle minska mänskligt lidande avsevärt. Ju högre hastighet desto fler olyckor. Varför inte hastighetsövervaka hela vägsträckan på alla riksvägar hela tiden? Vi har redan hastighetsgränser och de ska följas. Och varför inte strypa maxfarten på personbilarna till 140 kilometer i timmen?

Sedan har vi maxstraffet för grov vårdslöshet i trafik som i dag är två års fängelse. En kraftig skärpning torde leda till färre olyckor. Fler regler, hårdare övervakning och hårdare straff är dessutom en klimatåtgärd då antalet bilar kommer att minska.

Bor man nära naturen är liv och död vardag. Hur vi än gör så kan vi inte reglera bort allt lidande. Det har varit inslag på tv om djur som lider i ladugårdar och på slakterier. Det är naturligtvis förkastligt. Beror det på avsaknaden av kameraövervakning eller på avsaknaden av att samhället inte fångat upp människan som medvetet plågar djur? Och hur gör vi med de fall som handlar om rena olyckor. De sker såväl i ett slakteri som på riksväg 50.

Fel kan aldrig helt regleras bort. Hur obehagligt det än må vara landar vi i en gränsdragning. Vid någon given punkt måste vi helt enkelt acceptera att människor är mänskliga. (SNB)

Rickard Axdorff

Fristående miljödebattör och ordförande i Naturbrukarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.