Replik: Stort missnöje med att aktiebolag tjänar pengar på skolan

Debatt
PUBLICERAD:
De pengar som satsas till skola ska stanna kvar där för att utveckla verksamheten så att de kommer alla elever till del, skriver Birgitta Barrefors Ivansson och Lena Skoglund.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Då friskolereformen genomfördes var ett av argumenten att det skulle leda till en ökad mångfald. Men nu ser vi att det istället i hög grad blivit multinationella aktiebolag som tagit över skolmarknaden, skriver Birgitta Barrefors Ivansson och Lena Skoglund.

Svar till Ulla Hamilton (NWT 25/2).

Tvärtemot vad Ulla Hamilton skriver i sin debattartikel den 25 februari hävdar vi att det finns ett brett folkligt missnöje med att aktiebolag tjänar pengar på skolverksamhet i Sverige. Vi ifrågasätter att det finns en stor förståelse för att våra skattepengar ska gå till vinster i aktiebolag.

Antalet fristående skolor som ägs av aktiebolag ökar varje år och deras främsta drivkraft, även om det inte är den enda, är att gå med vinst. Störst andel aktiebolag finns i gymnasieskolan där 89 procent av de fristående skolorna drivs som aktiebolag. I grundskolan är andelen fristående skolor som drivs som aktiebolag 61 procent. Vi är inte emot föräldrakooperativa eller idéburna skolor.

Då friskolereformen genomfördes var ett av argumenten att det skulle leda till en ökad mångfald. Men nu ser vi att det istället i hög grad blivit multinationella aktiebolag som tagit över skolmarknaden. På friskolemarknaden är det de aktiebolagsdrivna skolorna som dominerar, varav de mest kända är Academedia, Internationella Engelska Skolan och Jensen. Ingen av koncernskolorna förespråkar någon speciell pedagogik.

Sverige är det enda landet där aktiebolag tillåts göra obegränsade vinster på skattefinansierad skola. Företag måste naturligtvis vara lönsamma om de ska överleva – men inte till vinstutdelning med hjälp av skattemedel. De pengar som satsas till skola ska stanna kvar där för att utveckla verksamheten så att de kommer alla elever till del i form av undervisning, skolmaterial, lokaler, skolbibliotek, elevhälsa med mera.

Mellan 2016 och 2019 gick Engelska skolan med 700 miljoner i vinst och Academedia med 2 miljarder i vinst. Av de hamnade 46 respektive 139 miljoner kronor i aktieägarnas fickor. Pengar som kommer från våra skattepengar och som var menade att gå till barns och ungdomars utbildning. Hur kan Hamilton påstå att företagen knappt går med vinst? Slår hon ihop stora som små i sin uträkning?

Enligt aktiebolagslagen är offentlighetsprincipen satt ur spel så att aktiebolagsägda skolor har möjlighet att göra vinster utan insyn i ekonomiärenden som berör verksamheten, övrig affärsverksamhetsrelaterad dokumentation och handlingar såsom styrelseprotokoll, affärskorrespondens, styrning och ledning av skolan med mera.

De idéburna friskolorna och små friskolor däremot ställer sig bakom offentlighetsprincipen. Sveriges idéburna friskolor menar att offentlighetsprincipen bör utökas till att även gälla privata skolor som är offentligt finansierade.

Likvärdigheten som ska prägla den svenska skolan sätts ur spel. Privatiseringen leder till högre grad av segregation, i meningen att elever med olika social bakgrund delas upp i olika skolor. Om man inte träffas får man inte chansen att lära känna varandra. Så blir samhället uppdelat och otryggt.

Brett stöd för valfrihet är inte samma sak som brett stöd för att roffa åt sig skattepengar. Detta är ett systemfel som måste få ett slut. Efter många års erfarenheter av arbete i skolan är det med sorg i hjärtat vi ser att skolsystemet håller på att slitas sönder.

Birgitta Barrefors Ivansson

Lärare

Lena Skoglund

Före detta rektor

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.