Tuta för elbilselitism

Ledare
PUBLICERAD:
Snedvriden bonus.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Regeringen tror sig se klimatfrälsningen i bonus malus-systemet för bilar, där bensin- och dieseldrivna bilar sedan juli 2018 straffbeskattas och el- och laddhybridbilar subventioneras.

Från den 1 april skall de förstnämnda beskattas ännu hårdare, och bilar med nollutsläpp få ytterligare bonus. Detta system missgynnar dock människor på landsbygden och de som inte har råd med en elbil. Trots detta, och utan påvisbar effekt till förmån för miljön, fortsätter regeringen med sin elbilselitism.

I en riksdagsdebatt (25/2) framhäver Lorentz Tovatt (MP) att resultatet blivit en stor ökning i antalet elbilar i Sverige. Emellertid tyder det mesta på att ökningen inte kan härledas till bonus malus-systemet. Visserligen har elbilsförsäljningen ökat mycket de senaste åren, men den följer också en tydlig trend som fanns redan innan systemet infördes. Det fanns exempelvis en handfull laddbara fordon i Sverige 2013, medan det fanns över 50 000 i början av 2018. Att systemet verkar ge ringa effekt bekräftas också av Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet.

Förutom att systemets effekt kan ifrågasättas är det också en dyr affär. Bonus malus-systemet är tänkt att finansiera sig själv. Skattedelen skall finansiera bonusen. Trots detta har bonusen överskridit skatten med 674 miljoner kronor på två år. Dessutom innebär denna finansiering i teorin att man avser sälja många fler bensin- och dieseldrivna bilar för att finansiera den höga bonusen. Trots detta skall bonusen nu höjas.

Riksrevisionen har påtalat att en oproportionerligt stor del av bonusen fördelats till storstäderna. Samtidigt är det i högre utsträckning landsbygdens medborgare och företag som behöver konventionella bilar som kan köra långa sträckor. I ett självfinansierande system blir det alltså landsbygdens bilskatt som sponsrar storstadsbornas elbilsbonusar. Detta är särskilt fräckt när landsbygden har lägst antal laddstationer. Jämför exempelvis Norrbottens 158 stycken med Stockholms 3 172.

Bonusen ger inte heller i storstäderna någon märkbar skillnad för gemene man. I Stockholm, som har störst andel elbilar, ägs de flesta av företag, och bland privatpersoner har Danderyd flest elbilar per invånare. De flesta som i nuläget köper elbilar behöver inte bonusen för att göra det.

Därtill saknar regeringen siffror på om människor och företag byter ut en gammal bil mot en ny elbil, eller om man bara köper en till. Under 2020 nyregistrerades cirka 30 000 elbilar. Samtidigt gick det totala antalet personbilar i trafik upp med över 54 000, vilket borde påkalla eftertanke.

Förutom att bonus malus-systemet går back och inte kunnat bevisas verkningsfullt tenderar bonusen att gå till de som redan har råd med en elbil. Systemet träffar helt fel och borde slopas snarare än förstärkas.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.