Tjej-och kvinnojourer behöver mer stöd

Debatt | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Trots att jourerna och organisationerna har en viktig roll i samhället så är det många av dem som vittnar om en ovisshet när det kommer till den ekonomin, skriver Matilda Ekeblad (bilden) och Noah Hjortman.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomin ska inte vara en avgörande faktor för om våldsutsatta kvinnor och tjejer ska få hjälp eller inte. Statistiken och det växande behovet av stöd talar sitt tydliga språk: politiker behöver agera nu, vi kan inte blunda för detta, skriver Matilda Ekeblad och Noah Hjortman.

Våld i nära relationer har ökat under coronapandemin. Enligt Brås preliminära statistik har misshandelsbrott mot kvinnor, under år 2020, ökat med tre procent och en majoritet av misshandelsbrotten begicks av en närstående. Flera kvinnojourer och hjälporganisation har dessutom, under pandemin, larmat om att fler kvinnor vänder sig till dem för stöd och hjälp.

Det är många olika faktorer som ligger bakom ökningen men framförallt så handlar det om att våldsutsatta kvinnor har blivit berövade sina fristäder. De kan inte längre fly till sitt jobb eller utbildning utan har istället tvingats stanna hemma med sina förövare.

Landets kvinnojourer gör ett livsviktigt arbete, det är till dem som kvinnor främst vänder sig till när de blivit utsatta för våld. Trots att jourerna och organisationerna har en viktig roll i samhället så är det många av dem som vittnar om en ovisshet när det kommer till den ekonomin. Ekonomin ska inte vara en avgörande faktor för om våldsutsatta kvinnor och tjejer ska få hjälp eller inte. Statistiken och det växande behovet av stöd talar sitt tydliga språk: politiker behöver agera nu, vi kan inte blunda för detta. Gör vi det riskerar vi kvinnors liv.

För det första, öka stödet till Nationellt centrum för kvinnofrid så att det förebyggande arbetet kring mäns våld mot kvinnor kan bli större. Det finns en tid efter Covid-19 och vi vet att våld i nära relationer, både fysiskt och psykiskt inte kommer att försvinna.

För det andra, ändra systemet i grunden så att de ekonomiska bidragen går att söka på flerårsbasis och inte genom olika projekt. Det skulle minska den administrativa bördan och göra så att tjej- och kvinnojourerna kan känna trygghet, kontinuitet men även att pengarna skulle gå dit de gör mest nytta. I dag går istället en stor del av deras pengar och tid till administration och byråkrati i stället för att hjälpa de utsatta.

För det tredje, öka anslagen till landets tjej- och kvinnojourer. Pengarna här är avgörande. De räddar liv och vi måste se vikten av att jourerna hålls öppna och tillgängliga. Fina ord om att vi måste tänka på de utsatta kvinnorna i coronatider räcker inte, nu krävs det handling.

Politiker från höger till vänster vill ha kvinnojourer, men det är få som är villiga att betala för det. Det ska inte spela någon roll vilken politisk färg kommunledningen har, länets jourer måste ha en trygghet i att deras verksamhet finns kvar framåt – allt annat är ett svek mot alla de kvinnor som riskerar sina liv utan att ens lämna hemmet.

Matilda Ekeblad

Förbundsordförande, MUF

Noah Hjortman

Distriktsordförande, MUF Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.