Föräldrarna om Adam Alsings död: ”Vi saknar honom så oändligt”

Han var en känd programledare, underhållare och radiopratare.

Men Adam Alsing, 51, var också en älskad pappa, bror och son.

Nu berättar föräldrarna, Ulla-Lena och Rolf, för första gången om tiden kring hans plötsliga död och om sorgen efteråt.

– Det har inte gått en dag utan att jag har gråtit, säger mamman Ulla-Lena.

Ulla-Lena, 72, har redan tårar i ögonen, att bara prata om Adam är för mycket. Rolf, 72, finner själv tröst i att tänka på sin son där han mådde som bäst.

– Mina minnesbilder är mest ifrån Värmland, där han hade sin stuga. Det var där han trivdes som bäst, att gå i skogen, plocka svamp och bär. Han skulle ju prompt cykla Klarälvsbanan. Han cyklade till Munkfors och tillbaka. Jag ser när han kommer på cykeln. Han påstår att han alltid har motvind. Det är så jag minns honom.

Föräldrarna står på ett snöslaskigt Ekerö utanför Stockholm och ett tjockt dimtäcke täcker hela ön.

Här i ett radhus på en av öarna i kommunen har Ulla-Lena och Rolf bott sedan i början av 2000-talet. Men båda två är klara med att detta är deras andra hem.

Det första och främsta är stugan i Värmland, som ligger ett stenkast från sjön Gaperns strandkant. Varje sommar har spenderats där sedan 1961 – utan undantag.

– Där kommer vi vara så länge vi är med, säger Rolf.

Jämte Ulla-Lena och Rolfs stuga hade Adam sin egen. Tillsammans med familjen älskade han att vara där när solen sken.

Men sommaren 2020 blev inte som de andra. Inte heller våren dessförinnan. Adam kom aldrig till stugan igen.

Helt annat läge

Om bandet backas till mars var pandemisituationen annorlunda.

I dag står landet och väger inför en tredje och skräckinjagande våg – en våg vars största bekymmer stavas nya mutationer: en brittisk, en sydafrikansk och en brasiliansk. Då visste man inget om vågor eller mutationer.

I dag är tre vaccin godkända i Sverige, men över 12 000 har avlidit. Då visste man inget om vaccin eller hur många som skulle dö.

Men i mars spred sig viruset. Det spred sig snabbt och framför allt Stockholm var tidigt hårt drabbat.

En som smittades och till slut avled i sviterna var den folkkäre programledaren Adam Alsing.

– De orden är inte uppfunna än som kan beskriva det. Det är så fasansfullt, säger Ulla-Lena.

– Man säger att tiden läker alla sår, men det gör den inte, säger Rolf.

Ingen vet var han smittades

Föräldrarna har fortfarande svårt att prata om sin sons plötsliga död. Allt känns fortfarande overkligt och obegripligt.

Samtidigt som paret tar en av sina vardagliga promenader runt bostadsområdet minns de Adam och berättar om livet innan och efter hans bortgång.

– Vi vet ju inte var han blev smittad. Han träffade så många människor. Olika människor varje dag, på jobbet och han åkte buss. Han kan ha blivit smittad precis var som helst, säger Ulla-Lena.

Men det finns flera teorier, men inget är bekräftat. Det är heller inte så viktigt om det var på gymmet, på den omskrivna 50-årsfesten eller när Lets Dance-gänget gästade radiostudion som han smittades, betonar föräldrarna.

– För några där blev sjuka. Men det spelar ingen roll. Det blev åt helvete alltihopa ändå, säger Ulla-Lena.

Ena dagen var han mycket bättre. Då var han uppe och gjorde boeuf bourguignon.

I slutet av mars insjuknade Adam. Han fick feber, hosta och andra symtom som förknippas med covid-19. Han ringde själv till sina föräldrar och berättade att han blivit sjuk.

– Vi hade kontakt varje dag, för att höra hur han mådde. Det var uppenbart att det slog så hårt på en gång mot honom, säger Ulla-Lena.

Nästkommande veckor i Adams liv, som kom att blev hans sista, var ovissa och oklara.

– Det gick så här, säger mamman och lyfter sin hand upp och ner. En dag var han uppe och gjorde boeuf bourguignon, fast att han var dålig, men tyckte att det kändes lite bättre.

– Ingen trodde det skulle ta den här vägen. Absolut inte, fortsätter hon.

Efter två veckor på hemmafronten blev Adam akut sjuk. Han hade hostat sönder muskelfästen och andningen blev för dålig.

En ambulans hämtade honom utanför hans lägenhet på Södermalm. Därefter gick det fort.

Nästan direkt efter han blivit intagen på Södersjukhuset i Stockholm hamnade han på intensivvårdsavdelning och i respirator.

– Vi har läst om toppidrottsmän som blir jädrigt sjuka när de blir sjuka. Deras immunförsvar löper amok. Så var det kanske för Adam. Många såg honom som kanske som korpulent, men han var ju jädrigt tränad och stark. Han blev sjuk fort och kraftigt sjuk, säger Rolf.

Genom Adams barn fick Ulla-Lena och Rolf reda på att Adam hade hamnat i respirator. Där låg han en vecka.

– Sedan fick vi höra att läget var allvarligt, men stabilt. Kvällen före var det lite positivt, säger Rolf och tystnar.

– Och dagen därpå dog han.

Dödsbeskedet kom en onsdag

Det var ändå en ganska fin dag den 15 april 2020, berättar Ulla-Lena. Det var vackert väder och hon rensade i rabatten.

– Sedan kom jag in och såg att det hade ringt. Då hade Sebastian, hans son, ringt två gånger. Och sen ringde Sofia, vår dotter, och det var hon som hade fått beskedet, säger Ulla-Lena.

Sista gången Ulla-Lena och Rolf träffade Adam var i samband med hennes 71-årsdag i början av 2020, eftersom det var strängt besöksförbud på sjukhuset.

– Vi hade den absolut bästa, bästa, bästa kontakten. Och det har vi med alla barn. Jag kan inte föreställa mig att man kan ha en bättre kontakt med sina barn och barnbarn än vad vi har, säger Ulla-Lena.

Adam blev 51 år gammal. Han var Rolf och Ulla-Lenas förstfödda. De fick honom tidigt.

– Vi var väldigt unga när vi fick Adam. Ulla-Lena var 19 och jag 20. Men han var ett kärleksbarn. Han var inget misstag, utan ett riktigt kärleksbarn och förblev det under alla 51 åren, säger Rolf.

– Han kommer att fortsätta vara det också, säger Ulla-Lena emellan tårarna.

Han skrev: du tog mig under dina vingars beskydd och där vill jag vara.

Rolf och Ulla-Lena har kommit en bra bit på promenaden runt bostadsområdet på Ekerö. Samtalet om Adam varvas med leenden och gråt. Som Adam själv var, berättar hans pappa. Han var alltid nära till skratt och till tårar.

Samma dag som han dog meddelades resten av Sverige om Adams plötsliga bortgång och nyheten tog verkligen hela landet med storm.

Ingen lämnades oberörd och Adams stora avtryck på vänner och kollegor blev tydligt. Hyllning efter hyllning fyllde sociala medier, nyhetssajter och tv-kanaler.

– Vi fick ju blommor från alla, och till slut hade vi fått så mycket blommor att jag nästan blev arg, jag ville inte ha några blommor för att Adam hade dött. Det var så tokigt, säger Ulla-Lena.

Föräldrarna kände till Adams stora popularitet, men blev också chockade av det gigantiska stödet.

– Det var fantastiskt. Det var någon som hade klippt ur artiklarna ur tidningarna i Värmland och skickat till oss. Sedan har vi läst på Instagram vad alla hans vänner som blev chockade skrev. Han var så god förstår ni, så god.

Ulla-Lena fortsätter och berättar anekdoter om hur snäll och uppskattad Adam var. Ett exempel hon lyfter var när han köpte nya skor till Jonas Gardell efter att han var för dåligt utrustad när de skulle ut och göra en intervju, ett annat exempel var om hur omtyckt han var av Markoolio.

– Han skrev: du tog mig under dina vingars beskydd och där vill jag vara, säger Ulla-Lena och faller i gråt. Det är så jävla hemskt så det är inte klokt.

Ulla-Lena igen:

– Precis så var han. Han var så god. Det är en fruktansvärd sorg och förlust för alla att han är borta. Det är så totalt hemskt, det går inte att föreställa sig.

Inga underliggande sjukdomar

Tiden efter Adams bortgång minns knappt Rolf och Ulla-Lena. Sommaren i Värmland blev inte sig lik och när det var soligt ute önskade Ulla-Lena att det skulle regna, så inte Adam gick miste om fint väder.

– Jag kommer aldrig någonsin att fatta att jag aldrig kommer att få träffa den här pôjken något mer. Det går inte att förstå. Förrän vi kommer till andra sidan, då får vi träffa honom igen, säger hon.

– Man pratar om att sorgen har olika skeenden. Att det första är förnekelse, sedan är det ilska och så vidare. Det jävliga är ju att vi har ingen att vara förbannad på, säger Rolf.

Adam Alsings död i covid-19 gjorde också pandemin verklig för många. Han blev på ett sätt ett ansikte för de som avlidit, och samtidigt ett exempel på att även unga kan drabbas.

– Det var många som var bekymrade och nu fick de ett ansikte att förknippa bekymren med, säger Rolf.

Programledarens bortgång har också väckt spekulationer, att han skulle ha varit sjuk i något annat.

Det dementerar föräldrarna kraftigt. Adam var i stort sett kärnfrisk hela sitt liv.

– Han sportade och åt bra. Det har jag svarat på Facebook en gång. Där skrev någon att han hade diabetes. Jag blev så förbannad och skulle kunna ha skrivit hur mycket som helst, men jag hejdade mig och skrev bara att han inte hade det, säger Ulla-Lena.

Gick det bra för till exempel Dotter i melodifestivalen, så tyckte han att han hade en del i framgången.

Mycket, mycket, väldigt mycket. På frågan vad Värmland betydde för Adam var svaret lika lätt som självklart för Ulla-Lena och Rolf.

– Han ville nog helst bo i stugan vid Gapern. Han var väldigt förtjust i Värmland, säger Ulla-Lena.

Adam identifierade sig med Värmland och var en riktig lokalpatriot, förklarar Rolf:

– Gick det bra för till exempel Dotter i melodifestivalen, så tyckte han att han hade en del i framgången.

Adam var också en hängiven Färjestad BK-supporter, även när det gick dåligt, tillägger Rolf och skrattar. Adam blev dessutom kompis med Håkan Loob och tackade inte nej till en golfrunda med Tommy Samuelsson.

Och familjetraditionen var att varje sommar åka till travet i Årjäng.

– Han kommer från scener och glamour, men när han kom till Värmland klädde han ner sig. Jag tror att han hämtade kraft under somrarna där, säger Rolf.

Vem som helst kan drabbas

Pandemin är långt ifrån över i Sverige.

Efter årsskiftet minskade smittspridningen och antalet rapporterade fall sjönk. Men därefter har utvecklingen vänt. I flera regioner har trenden kastats om på nytt, samtidigt som vaccineringen i landet fortsätter, dock i låg skala.

Vad som händer härnäst är det därför ingen som exakt vet. Ulla-Lena och Rolf, som har sett den värsta sidan av coronaviruset, gillar inte det de ser nu.

– Nu har de här som tänker att de inte kan drabbas av någonting åkt till fjällen och så tar de med sig det och så tar vi det en gång till. Visst blir man så förbannad... Jag vet inte, det finns inte ord för vad jag känner för dem, säger Ulla-Lena.

Båda två tycker att det borde kastas mer ljus på att vem som helst kan drabbas – och att det inte bara är äldre som avlider av covid-19.

– Viruset är så oförutsägbart, man vet inte hur det slår eller mot vem det slår. Jag menar, Adams fru, Anette, fick feber och huvudvärk. Hon smittades också och det var allt hon fick. Man har ingen aning om hur det ska slå.

Vi saknar honom så oändligt, oändligt mycket.

Rolf och Ulla-Lena är tillbaka framför radhuset på Ekerö efter promenaden. De har blöta fötter och är lite småfrusna. Dimman har fortfarande inte lämnat ön, trots att klockan närmar sig eftermiddag.

Världen blir aldrig densamma igen för föräldrarna. Adam har lämnat ett stort hål i deras liv, men också i många andras.

Men minnena som Adams mamma och pappa tar med sig in i radhuset och i resten av sina liv är otroligt varma och fina:

– Jag kan inte börja prata, för jag bara gråter då. Han var den bästa. Jag minns honom bara med glädje och kärlek. Han hade allt. God, omtänksam, inspirerande, rolig och generös. Vi saknar honom så oändligt, oändligt mycket, säger Ulla-Lena.

– Han var en ljusgestalt. Han spred värme och trivsel omkring sig. Och var hela tiden den goda sonen. Älskad av alla, sina föräldrar, sina syskon och sina kollegor. En riktig praktgosse. Vi älskar honom så, säger Rolf.