Skall staten via politiskt utsedda smakdomare avgöra vilka som skall få del av mediestödet? Det försöker man nu i all hast driva igenom när vi tittar åt ett annat håll. Smakfullt är det inte.
Det var i mitten av februari som Myndigheten för press, radio och tv skickade ut ett förslag till förändringar i mediestödsförordningen. Och redan den 15 april är det tänkt att de nya bestämmelserna kring det statliga mediestödet (det som tidigare kallades för presstöd) skall börja gälla.
Det handlar om vilka som skall kunna få del av stödpengarna, och det handlar inte om att värna någon sorts neutralitet eller opartiskhet. Istället så ställs det upp en massa luddiga regler som öppnar för stort godtycke och oklarheter, och som kommer att göra de politiskt tillsatta medlemmarna av mediestödsnämnden till smakdomare över vad som anses acceptabelt eller inte.
Smaka bara på de här formuleringarna, att stöd inte skall utgå till de som "vilseleder kring etablerad vetenskap och kunskap", och att stöd däremot skall kunna utgå till de som "bedriver ansvarstagande nyhetsförmedling". Det säger sig själv att det är öppet för ganska vida och olika tolkningar, beroende på vilka som gör dem.
Vad betyder vilseledande om etablerad vetenskap? Vetenskap är till sin natur prövande, där det ständigt förekommer nya rön och av vad som anses vara sanning. Det är så vetenskap fungerar, och så som vi får ny kunskap. Det kan ingen politisk nämnd avgöra i förväg. Även rejält etablerad kunskap har genom historien omkullkastats, fråga bara Galilei. I alla händelser mår aldrig så sann kunskap bra att få konfronteras med motröster för att bevisa sin sak. Nedtystande är kontraproduktivt.
Likaså kan det diskuteras vad som är ansvarstagande nyhetsförmedling. Det avgörs ju bäst av branschen, tidningar och andra media själva. Det är inget som staten skall lägga sig i. När det gäller förtal, hot, hets mot folkgrupp finns det redan regler kring detta i bland annat tryckfrihetsförordningen och andra lagar. Det är därför det finns ansvariga utgivare.
Förslagen är ett eko av Anette Novaks medieutredning som kom 2016, och som då i det närmaste totalsågades. De förslagen var ännu mer långtgående, bland annat skulle stödberättigade medier vara tvungna att "präglas av principen om alla människors lika värde". Hur nu det luddiga begreppet kan definieras. I alla fall ingen uppgift man i ett fritt och öppet samhälle skulle vilja hänskjuta till en politiskt tillsatt smaknämnd.
Om vi skall ha ett mediestöd så måste minimikravet vara att det är neutralt och opartiskt och inte föremål för godtycke. Utan det så vore det bara alltför enkelt att tysta meningsmotståndare. En ledarsida som "tycker fel" kan utmålas som att den sprider vilseledande information, och så ryker stödet. Eller en publikation som skriver "för mycket" om ett ämne politikerna inte tycker förtjänar så mycket uppmärksamhet, och då dras stödet in.
Det handlar inte bara om så kallade "alternativmedia", för när väl Pandoras ask är öppnad så vet man aldrig vad som kan hända.