När rättsväsendet sviker de mest utsatta

Publicerad:
Vilka värderingar har man och vilken kultur råder i de svenska domstolarna, undrar Niklas Wikström. Foto: Susanne Sävenfalk

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Hur ska vi kunna värna jämställdheten och de mest utsatta i samhället när själva rättsväsendet tillåter handlingar som dessa nattetid i sina egna lokaler? Vem kan man lita på, hur ska man kunna känna sig trygg, frågar sig Niklas Wikström.

Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet – enligt Agenda 2030:s jämställdhetsindex är vi tredje bäst i världen. Trots det framkommer det ständigt nya uppgifter om hur långt vi har kvar till ett jämställt samhälle. Det blev tydligt under Me too-rörelsen och Brås (Brottsförebyggande rådet) statistik visar att antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökade med fyra procent första halvåret 2020 jämfört med året innan.

En vårkväll var en ung kvinna ute på krogen med sina väninnor. Där träffar de två män, det visar sig att hon har träffat åtminstone den ene tidigare. Han är nämligen domare vid tingsrätten och var nyligen med och dömde i ett fall om sexköp där kvinnan var målsägande, den andre är jurist.

När krogen stängde bjöd männen med de unga kvinnorna in till den intilliggande tingsrätten. Männen ville prata om sexköp, sexuella preferenser och kostnader för sexköp. De undrade också om tjejerna kunde visa något som gjorde att de skulle få lust att köpa sex. På morgonkvisten, tre timmar senare, lämnar kvinnorna byggnaden.

Ni kanske tror att den här historien är helt påhittad, det är den inte. Den grundar sig på en sann händelse som inträffade i Värmlands tingsrätt i maj 2020.

Enligt polisanmälan är alla inblandade överens om att det förekom ”sexuella handlingar” under natten på tingsrätten, men meningarna går isär när det gäller betalning. Förundersökningen blev nedlagd då åklagaren ansåg att det inte gick att bevisa att männen köpt sex.

Så skriver du en debattartikel

Vad gör då domarens arbetsgivare, lagmannen som ansvarar för att tingsrätten och dess medarbetare ska se till att svensk lag följs och att vi ska ha ett tryggt och rättssäkert samhälle? I ett uttalande till media säger han att det var ”olyckligt och omdömeslöst” men att ”det är långt ifrån i nivå med att bli avskedad” och att han har ”fullt förtroende för honom som domare”. Domaren, som dömt i ett mål om sexköp där en av tjejerna var målsägare, har dock blivit anmäld till Statens ansvarsnämnd.

Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten, konstaterar i en debattartikel i Dagens Nyheter 30/1 2021 att ”Vår nya rapport slår hål på myten att det är de unga som ska se till att jämställdheten fortsätter öka. Vi kan varken förlita oss på att tiden eller den unga generationen automatiskt för jämställdhetsfrågorna framåt”. Vidare skriver hon att ”Ett av de mest seglivade maktmönstren i det svenska samhället är att män dominerar kraftigt på de högsta, mest prestigefulla och ledande positionerna” och att ”Målmedvetna och verkningsfulla åtgärder krävs för att vi inte ska riskera ett bakslag”.

Mot bakgrund av detta undrar jag hur Socialdemokraterna och Sveriges justitieminister Morgan Johansson ställer sig till det som inträffat. Hur ska vi kunna värna jämställdheten och de mest utsatta i samhället när själva rättsväsendet tillåter handlingar som dessa nattetid i sina egna lokaler? Vem kan man lita på, hur ska man kunna känna sig trygg? Vilka värderingar har man och vilken kultur råder i de svenska domstolarna? Var är de ”målmedvetna och verkningsfulla åtgärder” som krävs för att händelser som denna aldrig upprepas?

Niklas Wikström

Förbundsordförande för Liberalerna Värmland

Artikeltaggar

ÅklagarmyndighetenBRÅDebattDomstolarJämställdhetJämställdhetsmyndighetenKöp av sexuella tjänsterLena AgMorgan JohanssonNiklas WikströmSocialdemokraternaVärmlands tingsrätt

Läs vidare