Verkligheten är inte grönbrun

Ledare
PUBLICERAD:
Hållbart i Sverige.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Skall svensk vattenkraft, bioenergi och skogsbruk inte räknas som hållbara? Det finns en risk att det blir så i EU:s lista över hållbara investeringar, den så kallade taxonomin.

Det finns än så länge möjlighet att justera listan, men att den har sådana brister såhär långt i processen visar på oroande tendenser. Själva grundtanken bakom taxonomin är rimlig. EU-kommissionen vill att alla länder skall vara överens om vad som är hållbart och inte, bland annat för att undvika så kallad greenwashing då något utmålas som miljövänligt fastän så inte är fallet.

Taxonomin skall sedan ligga till grund för vilka investeringar som får kallas gröna, och för framtida hållbarhetsstandarder. Det är alltså viktigt att industrier och kraftslag som verkligen är hållbara också räknas som det på listan.

Nog vore det praktiskt om världens alla ting och aktiviteter enkelt kunde stämplas som hållbara, mindre hållbara eller ohållbara. Men så lätt är det dessvärre inte, vilket också är anledningen till att svenska energislag och skogsbruk lämnats utanför. En verksamhet som är mindre miljövänlig i ett land med vissa förhållanden kan ändå vara hållbart i ett annat, med andra förutsättningar.

Svenskt skogsbruk är till exempel anpassat för att fungera med befintliga ekosystem och de stora skogsarealer som finns här. En avverkning som hade varit ohållbar i ett annat land kan därför fungera här.

Samma sak gäller med vattenkraften, som trots att den är förnybar ändå inte klassas som grön enligt taxonomin. Enligt de definitioner som gäller just nu klarar inte svenska kraftverk de strikta kriterierna som rör bland annat fiskvägar och annan lokal miljöpåverkan. För att minska sådan påverkan finns redan en nationell plan i Sverige, som är i enlighet med de befintliga kraven inom EU. Om vattenkraften istället skall anpassa sig till den föreslagna taxonomin blir det dyrare för industrin, men knappast bättre för miljön.

Problemet med att stämpla vissa aktiviteter som hållbara finns heller inte bara på EU-nivå. Även inom Sverige dras politiken ofta mot enkla och raka utpekanden, trots att verkligheten är mer dynamisk. En resa med elbil kan vara miljövänlig, om den ersätter motsvarande resa med en bensinbil. Men om alternativet istället är en promenad eller cykeltur blir energiförbrukningen från elbilen tvärtom till skada för miljön.

Det finns helt enkelt få företeelser som vid varje tillfälle är miljömässigt hållbara, eller ohållbara. Till och med den utskällda plastpåsen kan vara det mest miljövänliga alternativet, om den produceras, används och återvinns på rätt sätt. Därför blir det allt som oftast också fel när politiskt utformade system skall peka ut vad som är grönt och vad som inte är det.

Taxonomin har potential att bidra till minskad negativ klimatpåverkan. Men för att få den effekten måste den ta hänsyn till lokala förhållanden. Verkligheten är inte svartvit – eller grönbrun.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.