"Det är aldrig gynnsamt att vara motvalls”

I dag uppnår Mats Öman en milstolpe i livet när han fyller 50 år. Det har blivit många äventyr och upplevelser genom åren, men det råder ingen tvekan om vad som har varit störst:

– Att få bli pappa.

Men vi tar det från början. Mats Öman föddes den 1 mars 1971. Hans föräldrar hade flyttat hit från Stockholm sedan pappa Roland hade fått jobb i Kristinehamn.

Mats var en av de sista eleverna på Källgårdsskolan. Han gick lågstadiet där, men till mellanstadiet fick eleverna flytta över till Södermalmsskolan.

Idrotten kom tidigt in i hans liv och i början var det mycket fotboll. Mats spelade i Villastaden som toppforward.

– Jag vann skytteligan i Klasskampen två år i rad i början av 80-talet, säger han.

Har SM-medaljer

Men det var inom friidrott som han nådde sina största framgångar. Efter att ha gjort goda resultat i kommunmästerskapen valde han att börja träna hos IF Göta i Karlstad.

– Jag hamnade under nuvarande friidrottsbasen Stefan Olssons vingar. Det är en skön person och en fantastisk ledare. Han peppade och lyfte mig när det behövdes, men han tryckte också ner mig igen när jag blev för kaxig. En mycket bra förebild för hur en ledare ska vara, säger Mats.

Två dagar i veckan tog han sig från Södermalmsskolan i Kristinehamn till ballongtältet på Våxnäs i Karlstad för att träna friidrott. Som 16-åring fick han på USM inomhus sitt första kvitto på att träningen lönade sig, ett silver i längdhopp.

– Det var jättestort att få en SM-medalj, säger Mats.

Läste handels

Friidrotten gjorde att han sökte sig till Karlstad när det blev dags att välja gymnasium. Det blev det då tvååriga handelsprogrammet. Mats har bara gott att säga om friidrottsgymnasiet:

– Organisationen mellan skolan och IF Göta är fantastisk. Tänk om vi kunde få något liknande i Kristinehamn för någon av våra idrotter. Men det krävs att alla bitar faller på plats med bra ledning, en fungerande struktur och engagerade ledare. I Kristinehamn har det tyvärr alltid varit något som fattats, vilket har gjort att våra lovande ungdomar söker sig till större klubbar.

IF Göta såg även till så att Mats fick sin första egna lägenhet i Karlstad så att han slapp pendla från Kristinehamn. JSM 1989 blev en verklig höjdpunkt för Mats, men ändå med lite bitter eftersmak. Det blev individuella brons i såväl höjdhopp som tresteg. För att få åka på Finnkampen hade han behövt bli tvåa i någon gren.

– Jag missade med två centimeter i tresteg och hade en rivning för mycket i höjdhoppet. Det var lite surt för det hade varit så häftigt att få vara med på Finnkampen.

Många skador

Men sedan kom skadorna. Mats berättar att han hade stora problem med sina knän, men även ryggen spökade. Sprutor och värktabletter blev vardag, till slut opererade han knäna.

– Jag minns hur jag kunde köra ett pass på Tingvalla där jag inte kände någon smärta. Vilken otroligt skön känsla.

Om det var skadorna som gjorde det eller inte ska kanske vara oskrivet, men utvecklingen gick i stå. När Mats kände att han inte längre gjorde några framsteg tappade han suget och lade av som 22-åring.

– Det blev en extrem tomhet efter att ha tränat så mycket som jag hade gjort. Man skulle kunna jämföra det vid en separation, säger Mats.

I stället började han plugga igen och jobbade även i butik.

– Jag ville bli polis, men hade för dåliga betyg i engelska.

Jorden runt

Den gode vännen Claes Jonasson föreslog att de skulle flytta till England och plugga i ett halvår för att sedan åka Jorden runt. För att finansiera det äventyret jobbade duon stenhårt under ett år. Mats sålde både bil och motorcykel för att få in pengar. Det löste sig bra och i mitten av 90-talet bar det av ut i världen.

– Det var otroligt spännande. Vi kom till Vietnam som precis hade öppnat upp för turism. Det var häftigt.

De båda spenderade senare två månader i Nya Zeeland där de plockade äpplen, något som resulterade i ett uppslag i Expressen.

Drömmen om att bli polis levde kvar när Mats kom hem till Sverige igen, men då hade polisskolan stängt intagningen.

– I stället hamnade jag i Paris där jag läste språk på Sorbonne.

”Jag var så nervös att jag får ångest än i dag.”

Ett starkt minne från den tiden är när Mats inför en jury skulle hålla föredrag om en känd fransk person. Med det idrottsintresse han har hoppades Mats få Eric Cantona, men det blev Coco Chanel.

– Jag minns att jag var så nervös att jag får ångest än i dag när jag tänker på det, säger Mats med ett skratt.

Vistelsen vid Sorbonne ledde till ett nytt äventyr i form av en brasilianska. Mats flyttade med henne till Brasilien i ett halvår.

– Eftersom polishögskolan fortfarande hade stängt kunde jag lika gärna åka dit och ha det gott.

Och han som inte ens hade godkända betyg i engelska bara något år tidigare hamnade i Mexico City där han arbetade som lärare i engelsk grammatik.

Vände hem igen

Till slut tog hemlängtan över. Förhållandet tog slut och Mats återvände till Karlstad. Men inte heller nu blev det någon polisutbildning. I stället blev det tre år på Communicare innan han 2001 fick jobb som EU-samordnare på Kristinehamns kommun.

Några år senare blev han turistchef och 2005 köpte han hus i Kristinehamn och flyttade hem igen. Som turistchef var Mats i högsta grad involverad i att utveckla kommunen som besöksdestination.

– Ska jag lyfta fram de två saker jag är mest nöjd med så är det skärgårdsutvecklingen och idrottsturismen.

Den absoluta höjdpunkten som turistchef var att få besök av ostindiefararen.

– När många påstod att det var omöjligt tände jag till och gjorde allt för att visa att det var möjligt.

Efter att ha klarat av den bedriften kände Mats att han var klar med den delen av sitt yrkesliv. Då dök jobbet som kommunchef i Storfors upp, ett jobb som han inom kort kommer att byta mot motsvarande tjänst i Gullspångs kommun. Däremot kommer han att bo kvar i Kristinehamn.

Hyllar familjen

Sedan 2007 är Mats sambo med Pernilla Kron.

– Vi är en modern familj. Jag har två bonusbarn, Lisa och Joel, vid sidan av vår gemensamma dotter Wanja, som föddes 2009, säger han.

– Det är inte alltid lätt att få bonusbarn, men med Lisa och Joel klickade det direkt.

Via Wanja har Mats också blivit engagerad i Kristinehamns Innebandyförening:

– Det är en bra ventil till jobbet. Jag tycker det är kul att vara med och utveckla en förening.

De flesta som träffat Mats har sannolikt upplevt honom som en positiv människa och det är också vad han vill vara:

– Jag försöker ha en positiv syn på tillvaron och se möjligheter i stället för problem. Det är mycket lättare att få igenom saker om man går in med en glad och positiv inställning. För det är aldrig gynnsamt att vara motvalls när man ger sig in i en diskussion.

Idrottsframgångar, äventyr och resor runt om i världen, yrkesmässiga triumfer till trots är det ändå det privata och nära som Mats är mest nöjd med:

– Att få bli pappa är ändå det största av allt.

Hur firar du födelsedagen?

– Eftersom Pernilla fyller 50 år en månad efter mig hade vi planerat en resa till Thailand, men det är ju inte att tänka på i nuläget. Vi firar lite lätt ikväll (läs: i lördags) och så hoppas vi kunna ordna något lite större, gemensamt firande framåt sommaren.

Grattis i alla fall.

– Stort tack, svarar Mats Öman.