Män och kvinnor glider isär politiskt

Ledare
PUBLICERAD:
Röstar olika.
Foto: SÖREN ANDERSSON / TT
Det talas ofta om att polariseringen ökar och att vi får allt svårare att mötas i det politiska samtalet. Stad ställs mot land. Någonstansare mot varsomhelstare. GAL mot TAN. Vänster mot höger. Men det finns ytterligare en aspekt av den åsiktsmässiga uppdelningen och det är könsdimensionen.

Vid Göteborgs universitets statsvetenskapliga institution finns valforskningsprogrammet. Deras senaste rapport (2021:1) heter ”Trender i könsskillnader bland svenska väljare”. De konstaterar att svenska kvinnor står betydligt mer till vänster än vad männen gör.

Det intressanta är att det inte alltid varit så. När man började med studier av det här slaget på 1950-talet, var kvinnor mer konservativa än män. Brytpunkten var 1979. Fram till dess var kvinnor mer höger än männen, men de senaste 40 åren har de rört sig allt mer till vänster. Vid riksdagsvalet 2018 var åsiktsskillnaden mellan kvinnor och män den största sedan 1968.

Det finns många tänkbara förklaringar till varför kvinnor i större utsträckning väljer partier till vänster på den politiska skalan. En skulle kunna vara att kvinnor i högre grad arbetar inom välfärdsområdet och röstar på partier som de upplever satsar mer på vård, skola och omsorg.

När man undersöker politiska attityder tittar man inte bara på partival, utan även hur väljarna ställer sig sakpolitiskt. I valet 2018 var en av de frågor som skapade störst splittring mellan könen huruvida man borde minska flyktingmottagandet. Där finns naturligtvis en anledning till att Sverigedemokraterna tilltalar män mer än kvinnor. Men i rapporten konstateras också att kvinnor är mer benägna än män att följa sociala normer och därmed undviker partier som upplevs stigmatiserade.

Sverigedemokraternas framgångar har ofta förklarats med att det är outbildade män som röstar på dem. Och det är sant att kvinnor är mer välutbildade än män. Men att peka på väljares utbildningsnivå för att ge legitimitet åt vissa partier är en vansklig syn på demokratin.

Dessutom finns många andra aspekter än utbildningsnivå att ta hänsyn till om man skall försöka bedöma människors politiska ställningstaganden. Forskning visar exempelvis att kvinnor i allmänhet är mindre kunniga om politik och i mindre utsträckning tar del av nyhetsbevakningen. Man bör helt enkelt akta sig för förenklade förklaringar till varför män och kvinnor röstar olika.

Samtidigt som det finns skillnader mellan män och kvinnors politiska åsikter finns det också trender som är gemensamma för könen. Att allt färre betraktar sig som anhängare av ett visst parti, samt att fler bestämmer sig för hur de skall rösta i valrörelsens sista vecka, är två tydliga tendenser under de senaste decennierna.

Med en mer rörlig väljarkår blir det viktigt att formulera ett politiskt budskap som kan tilltala både män och kvinnor. I SVT/Novus senaste väljarbarometer kan man se att de två partier som just nu har jämnast könsfördelning bland väljarna är Moderaterna och Kristdemokraterna. Det tyder på att det är partier som för närvarande lyckas med att ge svar på frågor som båda könen tycker är viktiga.

Att förklara varför män och kvinnor gör olika politiska val får lämnas till forskarna vid universiteten. Men om trenden håller i sig är det något som kommer bli allt viktigare för partierna att förhålla sig till.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.