Brett stöd för friskolornas vinster

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Friskolornas överskott står för så lite som ett halvt öre av varje hundralapp av utgifterna för den svenska grund- och gymnasieskolan, skriver Ulla Hamilton.
Foto: Jonna Thomasson
Förståelsen för att friskolor behöver göra överskott för att kunna bedriva sin verksamhet är alltså väsentligt större än vad som ofta hävdas, skriver Ulla Hamilton.

Det senaste decenniet har rätten att välja skola och friskolors möjlighet att göra överskott ofta kritiserats. Valfrihetens motståndare har lyckats etablera en rad felaktiga uppfattningar om hur verkligheten ser ut.

När allmänheten tillfrågas om de tycker att friskolornas vinster är för höga svarar de flesta ja. Men det beror på att de flesta tror att vinsterna är högre än de är.

En ny undersökning från Demoskop visar att mer än hälften av svenskarna tror att friskolornas vinster i genomsnitt ligger över 10 procent av omsättningen. En tredjedel tror att vinstnivån är över 20 procent. Men skolverksamhet är ingen vinstmaskin. Den verkliga siffran har under många år legat runt tre procent. Före skatt. Efter skatt blir nivån cirka 2,5 procent.

Det som blir över ska täcka investeringar, fungera som buffert för år med lägre intäkter och över tid kunna ge något tillbaka till de som har satsat sina pengar i verksamheterna.

Det görs ofta en stor affär av hur höga friskolornas sammanlagda vinster är i kronor. Men det beror inte på att företagen är så lönsamma, utan på att mycket pengar läggs på skolan varje år, 181 miljarder kronor år 2019. Vilket i sin tur beror på att det handlar om väldigt många människor. Cirka 1,5 miljoner elever går i grund- och gymnasieskolan. Nästan 280 000 av dessa har valt en friskola.

Friskolornas överskott står för så lite som 50 öre av varje hundralapp av utgifterna för den svenska grund- och gymnasieskolan. 2019 uppgick utdelningarna till företagens ägare till 0,1 öre av varje hundralapp som läggs på svenska skolor.

Vad tycker då allmänheten är en rimlig vinstnivå för friskolor? Svaret är i genomsnitt närmare 7 procent. Nästan tre gånger så mycket som verklighetens cirka 2,5 procent efter skatt.

73 procent anser att skattefinansierade skolföretag ska få göra vinst på någon nivå. Förståelsen för att friskolor behöver göra överskott för att kunna bedriva sin verksamhet är alltså väsentligt större än vad som ofta hävdas. Och det efter ett decennium med omfattande kampanjinsatser från de som vill få bort de vinstdrivande friskolorna.

Samtidigt ökar antalet elever i friskolor för varje år. Men för valfrihetens motståndare spelar det ingen roll att friskolorna är så populära att det uppstår köer i väntan på att nya friskolor hinner öppnas. Det spelar ingen roll att en klar majoritet tycker att friskolor ska får göra vinst. Att folket tycker något annat är inget hinder för de som strävar efter att minska valfriheten.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har båda försökt att göra skolvinster till en huvudfråga inför tidigare riksdagsval. Miljöpartiet verkar nu vara på väg i samma riktning. Innan de gör det misstaget borde de överväga vad allmänheten tycker.

7 av 10 väljare vill kunna välja skola. Även bland socialdemokrater och miljöpartister är en majoritet för fritt skolval. De flesta väljare inser dessutom att möjligheten att välja bland friskolor förutsätter att dessa kan göra rimliga överskott.

Ulla Hamilton

Vd, Friskolornas riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.