Trots att enskilda avtal har tecknats med USA saknar Sverige de garantier som bara ett fullvärdigt Nato-medlemskap kan erbjuda, skriver Nike Örbrink och Anton Roos.
I december förra året röstade en riksdagsmajoritet för en Nato-option samtidigt som svenska folkets stöd för ett Nato-medlemskap är rekordhögt i opinionsmätningar. De svenska vindarna har aldrig blåst så mycket i försvarsalliansens riktning som nu. Utrikesministerns uttalande på Folk och Försvars rikskonferens om att riksdagen skapar ”osäkerhet” genom att välja riktning när regeringen inte vågar göra det, är därför att stoppa huvudet i sanden och blunda för den politiska verkligheten.
Vi rör oss allt mer mot en multipolär världsordning där avtal och samarbeten får stå tillbaka för stormakternas egna intressen och handlingar. Ekonomiska och militära framryckningar från Ryssland och Kina utgör stora hot mot den fria världens oberoende. När världen i sin helhet blir mindre regelbaserad krävs det att västvärlden står enad, vilket görs bäst genom samarbeten inom ramen för EU och Nato. Att Sverige enbart är en del av EU är därför inte tillräckligt för att möta morgondagens utmaningar.
Så skriver du en debattartikelPunkt efter punkt i utvecklingen talar nu om en renässans för västvärldens försvarsallians, där presidentskiftet i USA är det tydligaste exemplet. Med Joe Biden som president kommer Nato förhoppningsvis att stärkas. Storbritannien är ett annat exempel på att alliansen kan komma att stärkas. När man lämnat EU kommer återstående allianser att prioriteras. Där tillhör Nato den tveklöst viktigaste, vilket också Boris Johnson har fastslagit. Internationellt sett är hoten större än på länge och behoven av samarbete därefter.
Utrikesministerns uttalande på Folk och Försvars rikskonferens ligger illa i tiden. Samtidigt som hon menar att riksdagens majoritet skapar osäkerhet har svenska folkets stöd för ett Nato-medlemskap aldrig varit högre. En undersökning förra året av Pew Research Center visade att svenskarna är mer Nato-positiva än invånarna i hela 16 medlemsländer. Andelen positiva uppgår i Sverige till 63 procent, vilket tyder på att opinionen har vänt. Sverige behöver ett medlemskap i Nato om vi på allvar ska klara av ett militärt angrepp mot svenskt territorium. Ensam är inte stark.
Regeringen har under sin tid vid makten låtit svenskt försvar leva i limbo. Man påpekar att Sverige är beroende av andra länder vid ett militärt angrepp samtidigt som man säger sig hålla fast vid principen om alliansfrihet. Trots att enskilda avtal har tecknats med USA saknar Sverige de garantier som bara ett fullvärdigt Nato-medlemskap kan erbjuda.
I höstas varnade FN:s generalsekreterare António Guterres för ett nytt kallt krig. Förutsättningarna att slippa välja sida i ett sådant, är sämre än senast. Det är inte riksdagen som bidrar till ”osäkerhet” när de tar sig an det ledarskapet som Socialdemokraterna undvikit. Tvärtom är det ett tecken på att världen förändrats och att det är dags för Sverige att välja riktning.
Nike Örbrink
Förbundsordförande, Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)
Anton Roos
Försvars- och säkerhetspolitisk talesperson, Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)