Hon vägleder genom papper, bodelning och sorg

Bodelning, testamente, arv. Tunga ord vars innebörd många människor kanske väljer att undvika. Men när en nära anhörig dör blir det nödvändigt att ta tag i. Hur det brukar gå till och vad som gäller reder NKP ut här.

I Kristinehamn jobbar Gunilla Lindberg på Gunillas skrivbyrå. Hon är utbildad ekonom och juristhandläggare och har drivit sin byrå i tio år med inriktning på bouppteckningar, bodelning- och arvskiften samt testamenten. Under de åren har hon mött de flesta familjekonstellationer som på grund av en näras bortgång behövt hennes hjälp med den juridiska biten.

Det mest komplicerade ur en juridisk ståndpunkt är bonusfamiljerna, som ännu inte är det vanligaste. Där förespråkar Gunilla Lindberg vikten av att skriva ett testamente, även om hon menar att alla borde ha ett sådant.

– Det är viktigt att testamentet är giltigt. Det ska vara två personer som inte är omnämnda i testamentet som bevittnar när det undertecknas, säger hon.

Vittnena måste också vara myndiga och inte ha släktband med den som testamentet gäller. Det är ärvdabalken som reglerar arvsrätten. Ett testamente är den enda handlingen som ger laglig rätt att frångå ärvdabalken, med några undantag.

– Man kan inte göra sina barn arvlösa. Barn är bröstarvingar och de har alltid rätt till sin laglott, säger Gunilla Lindberg.

Om man anser att ett testamente inte är lagligt kan det klandras i tingsrätten. Ett testamente behöver inte registreras men behöver förvaras på ett säkert sätt. Man kan också ändra ett testamente genom att förstöra det gamla eller att skriva ett nytt.

Äktenskap enklast

Är man gift så ärver man varandra automatiskt vid en bortgång. De gemensamma barnen får vänta med sitt arv tills båda är borta om man inte förordnat annat i testamente.

Är man däremot sambos så krävs det ett giltigt testamente där det står att den man bor med ska ärva ens bostad och tillgångar efter ett dödsfall. Gunilla Lindberg har varit med om situationer där inget testamente upprättats mellan sambos och ett oväntat dödsfall skett.

– Om man äger bostaden tillsammans så får en god man utses och förvalta den avlidnas kvarlåtenskap, det är ju inte så roligt, säger hon.

I slutändan kan man då få tvingas sälja bostaden. Om man har gemensamma barn kan man inte heller förvalta barnets arv, utan det blir den gode mannens uppgift att göra det.

Om det finns bonusbarn så ärver de sina biologiska förälder, men inte den som föräldern är gift eller sambo med. Där kommer laglotten in i bilden. Den avgör vem som får vad efter ett dödsfall. Hur stor är en laglott då?

Jo, om det är två makar med två barn så är barnens laglott en fjärdedel var.

Gunilla Lindberg märker att biologiska barn ofta låter bli att ta ut sin laglott i en bostad efter en avliden förälder, medan bonusbarn tenderar att göra det oftare.

– Det beror lite när i tiden som personen går bort, säger hon.

Men även om kärnfamiljen är den smidigaste att göra bodelning efter betyder det inte alltid att det är enkelt. Det händer att Gunilla Lindberg får fungera som både bollplank och terapeut i mötet med anhöriga som behöver hjälp med bodelning och arvskifte.

Händer det att du måste medla mellan olika parter i en familj?

– Ja, det händer. Det kan vara mycket känslor.

Allmänna arvsfonden

Om en person utan testamente och bröstarvingar, vilket sträcker sig så långt som syskonbarn, avlider tillfaller eventuella tillgångar automatiskt Allmänna arvsfonden.

– I dessa fall utses också en god man av Kammarkollegiet som avvecklar dödsboet och anordnar begravningen, säger Gunilla Lindberg.

När begravningen och räkningar är betalda så tillfaller resterande tillgångar till Allmänna arvsfonden. Men det finns också situationer där inga tillgångar finns alls, inte ens för att betala en begravning. Då går kommunen in med en summa och betalar.

Enligt socialförvaltningen i Kristinehamn så har 40 begravningar betalats av dem sedan januari 2018. Beloppet beräknas på prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. För år 2020 är det beloppet beräknat till 47 300 kronor. Men det är endast halva summan max som socialtjänsten kan stå för, alltså 23 650 kronor, för en begravning.

– Man får inte ta den dyraste begravningen då, säger Gunilla Lindberg.

Det är också möjligt att få en begravningshjälp via sin försäkring.

– Det finns också de som sparar pengar till sin egen begravning, de vill kanske inte att deras barn ska stå för det, säger hon.

Ensam i sorgen

Kärnfamiljen med upplägget make och maka med barn är fortfarande de vanligaste familjerna som Gunilla Lindberg möter. Det kanske är makan som blivit ensam kvar med papper och sorg.

– Många tycker att det öser in papper och så har de samtidigt en stor sorg när de blivit ensamma. Och så sitter de där och ska betala räkningar när det ramlar in papper från alla håll, säger hon.

Då brukar de komma till henne för att få hjälp med den nya bördan.

– Man har tre månader på sig att göra bouppteckningen, och sen ytterligare en månad att lämna in den till Skatteverket. Men efter de tre månaderna har gått blir det mindre att göra, säger hon.

I bouppteckningen redogörs tillgångar och skulder. Förr i tiden gick man igenom minsta pryl i dödsboet, men nu är det inte lika detaljerat, utan man uppskattar hur mycket lösöret är värt istället.

När bouppteckningen är stämplad och klar kan man börja sälja hus och andra tillgångar, eller betala skulder och avveckla konton när det andra är färdigt.

– Finns det fler skulder än tillgångar får man göra en ackordsuppgörelse och skicka till alla som dödsboet har en skuld till så de får en procent av skulden betald, säger hon.

Som anhörig behöver man inte betala räkningar åt sin avlidne närstående. Det enda man behöver stå för, om det går, är begravningen och bouppteckningen.

Söka lagfart

Om man som make eller maka vill bo kvar i huset eller bostadsrätten så måste man söka lagfart hos Lantmäteriet för att hela fastigheten ska föras över på en själv.

Varför sker inte det automatiskt om man är gifta?

– Ja, det är konstigt, säger hon.

Det kostar 825 kronor att söka lagfart, vilket är en administrativ kostnad. Lantmäteriet kollar då upp så det inte finns testamente eller särkullbarn som hindrar dig som make eller maka att få äga hela huset själv.

Det sista som händer efter att en närstående gått bort är deklarationen som kommer året efter. Därför är det viktigt att man sparar alla papper, i minst sex år, efter en närståendes dödsfall.

– Folk brukar komma med deklarationen till mig, då knyter vi ihop säcken. Många tycker att det är skönt, men om man är änka eller änkeman kan man också tycka att det känns lite tomt.

Fotnot: Efter en närståendes bortgång får man också hantera bodelning och bouppteckning själv. Det finns även andra företag som kan hjälpa till med de tjänsterna.