Hån, hat och hot i pandemins spår

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Anders Tegnell och Johan Carlson är särskilt utsatta för hat och hot.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Tonläget i debatten om coronapandemin är stundtals hätsk och ibland rent vedervärdig, och har snarare förvärrats ju längre tiden har gått. Kritik är en sak, men hat och hot går definitivt inte an. Tyvärr följer det en utveckling av det allmänna debattklimatet där man tar heder och ära av sina motståndare, pådyvlar dem åsikter de inte har och går till rena personangrepp.

Nu är det inte bara våra politiska beslutsfattare som hamnat i skottgluggen, även opolitiska tjänstemän, journalister och forskare har blivit utsatta på ett sätt som vi inte sett förut. Det får allvarliga konsekvenser.

Häromveckan lät Örebroläkaren och professorn vid Karolinska institutet Jonas F Ludvigsson meddela att han slutar forska om Covid-19 till följd av det hat och de hot han utsatts för. Detta särskilt sedan han i sin forskning, som presenterades i januari, kommit fram till att risken är låg för att barn blir svårt sjuka i Covid-19 och att det inte är troligt för att barn driver pandemin. I ett läge där all forskning om ett nytt virus är välkommet så kommer nu en röst att tystas på grund av hatmobben.

I förra veckan kom också uppgifter om att hat och hot riktats mot personal på Folkhälsomyndigheten. Det har varit allt från mejl och inlägg på sociala medier till ilskna telefonsamtal. Särskilt utsatta är personer som framträder offentligt, till exempel vid olika presskonferenser och i intervjuer, som generaldirektören Johan Carlson och statsepidemiologen Anders Tegnell. Ibland rör det sig om rena dödshot, som att Tegnell skall arkebuseras i direktsändning. Flera i ledningen har fått polisskydd.

Statsminister Stefan Löfven (S) har reagerat med vrede över uppgifterna, liksom företrädare för oppositionen. De är politiker som själva sedan länge fått vänja sig (i den mån det alls går att vänja sig) vid hat och hot, och vet vad det innebär och hur mycket det tär på en själv och ens familjer.

Det riktar sig inte heller ensidigt mot de som på olika sätt företräder "den svenska linjen". Även kritikerna drabbas, som professorerna Björn Olsen och Fredrik Elgh. De är "landsförrädare" och skall hängas upp i lyktstolpar. Så uppskruvat är tonläget att extremerna på båda sidorna tar till sådana här fruktansvärda metoder.

Även vetenskapsjournalister och andra som rapporterar om pandemin blir föremål får hat och hån för att de inte rapporterar på ett visst sätt. Daniel Rydén på Sydsvenskan säger till SVT att extra känsliga är ämnen som den svenska metoden, munskydden, dödligheten och vaccinet. Det låter ju som det täcker det mesta i pandemin.

Kritik är en sak, men det här är något annat. Det går över alla gränser. Att det har eskalerat i pandemin beror nog på flera saker. Dels den allmänt mer råa tonen i debatten som vi har sett de senaste åren, men sedan också att pandemin blivit så utdragen och att frustrationen och även rädslan har ökat. Då är det lätt att häva ur sig hån, hat och hot. Det gör det dock inte på något sätt acceptabelt.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.