Bygg ut häktet med fler platser

Debatt
PUBLICERAD:
Året som var och i skrivande stund så utmanas vi och nu ropar vi efter hjälp. Stress, press, hot och våld ökar på vår arbetsplats, skriver Christer Alnebratt.
Foto: OLA TORKELSSON / TT
Vi kriminalvårdare vet att behovet av på häktesplatser kommer att stiga ytligare och uppmanar nu de ledande politikerna i Karlstad att ta tillfället att jobba hårt för att staten bygger ut det befintliga häktet med fler platser, skriver Christer Alnebratt.

En kriminalvårdare är en fantastiskt duktig mångsidig person som löser det mesta på arbetsgolvet likt tusenkonstnär, stolt och rakryggad för att anta Kriminalvårdens uppdrag.

Året som var och i skrivande stund så utmanas vi och nu ropar vi efter hjälp. Stress, press, hot och våld ökar på vår arbetsplats. En konsekvens av för långsamma förebyggande åtgärder. Resultatet medför ohälsa samt undermålig arbetsmiljö för personalen.

Man gör brandkårsutryckningar dagligen för att släcka bränder. Den dynamiska säkerheten är svår att fånga då klienter kommer och går dagligen. Det stora in- och utflödet av klienter beror på platsbristen. Dammsugandet av häktes- och anstaltsplatser medför risker i hela rättskedjan. Fel klient kan hamna på fel anstalt, intagna med restriktioner råkar mötas och kan utbyta diverse information vilket skadar rättskedjan.

Man kan inte byta klienter mellan häkten då det förekommer hot och våld mot personal eller sätta klienten i avhållsamhet då det saknas luft i systemet. I dag är det 101,21 procents beläggning och är byggt för 80 procent. Lokalerna är inte ändamålsenliga för denna verksamhet som blir överdimensionerad. Klienterna bor i besöksrum, isoleringsrum och en del klienter delar rum. Det kan finnas klienter som är på sjukhus och kräver resursslukande bevakning. Personal kan känna sig tvingad att arbeta övertid. Vi har ett skyldighetsavtal som innefattar ett visst antal övertidstimmar.

Balans mellan jobb och fritid rubbas. Tjänstgör vi på en rättegång så kan vi inte bara säga hej då, jag slutar nu och gå hem. Familjelivet får sig en törn när ens partner och barn inte vet om man kan skjutsa till handbollsträningen för att man inte vet om man kommer hem i tid.

Tryggheten hos personalen försvinner när arbetsbelastningen blir hög och man blir som en dysfunktionell familj när inte allt fungerar som det ska. Vi kan inte påverka vår egen arbetssituation. Personal börjar morra åt varandra och till klienter, arbetsmiljön skapar negativa egenskaper hos oss som vi inte känner igen. Risken finns att vi inte vill gå till jobbet men ekonomin tillåter oss inte det utan vi kämpar på.

Vi ska vara rädda om varandra. Vi kriminalvårdare vet att behovet av på häktesplatser kommer att stiga ytligare och uppmanar nu de ledande politikerna i Karlstad att ta tillfället att jobba hårt för att staten bygger ut det befintliga häktet med fler platser. Vilket ger Kriminalvården chansen att utveckla flera duktiga kriminalvårdare samt ger oss som jobbar schysstare förutsättningar att göra ett bra jobb.

Christer Alnebratt

Seko socialdemokratiska förening

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.