Pandemin har gett nötköttsproducenterna klirr i kassan. Istället för slakt väljer därför köttbönderna att ta kalvar istället för att slakta kvigorna – vilket ger mindre nötkött i butikerna.
Den svåra torkan sommaren 2018 innebar ett tapp i nötköttsproduktionen i såväl Sverige som Värmland, berättar Henrik Lander.
Han är ordförande för Sveriges nötköttsproducenter och köttbonde på egna Kravgården i Molkom.
– En hel del djur försvann, många valde att inte betäcka korna utan på grund av foderbristen istället skicka dem till slakt.
Prisuppgång under hösten
Men pandemin har gett branschen ett uppsving, inte minst prismässigt.
– Hela hösten har inneburit en prisuppgång. En väljer nu istället för att slakta kvigorna att ta kalvar, säger Henrik Lander.
– Det är självklart väldigt positivt. Svensken som sitter hemma under pandemin äter mer nötkött - och framför allt mer svenskt kött.
Hur mycket mer får ni betalt nu jämfört med tidigare?
– Det handlar om ett antal kronor i kilot i producentled, vilket är väldigt positivt. Vi har under en längre tid haft lite för låga investeringar och det behövs rent generellt både fler stallar och nya och fräscha stallar.
Branschens enda farhåga när nu köttdiskarna sinar är att konsumenterna vänjer sig vid importköttet.
– Det är den lilla risken vi ser; att några väljer det lite billigare importköttet. Men vi hoppas givetvis att trenden med att köpa svenskt fortsätter och blir ännu starkare.
Hur länge bedömer du att köttbristen håller i sig?
– Bedömningen är att den fortsätter under våren och framåt sommaren, men att det stabiliserar sig efter det, säger Henrik Lander.
Totalt sett ser han positivt på nötköttsbristen:
– Vi behöver en långsiktig efterfrågan på våra produkter. Branschen har totalt sett minskat lite grann på grund av dålig lönsamhet. Om konsumenterna fortsätter att köpa svenskt nötkött kommer vi fortsätta att kunna se öppna landskap i Värmland.
Läs mer:
Fredagstacosen är hotad – brist på köttfärs i de värmländska butikerna