Här ökar och minskar befolkningen mest

Karlstads befolkning ökade med 930 personer 2020 - mest i Värmland. Filipstad var den kommun som tappade mest: 141 personer. Där tänker man vända befolkningsminskningen med satsningar:

– Vi satsar på folkhälsan, en likvärdig skola och på de äldre, säger kommunalrådet Åsa Hååkman Felth (S).

För kommunalrådet Frida Pettersson (C) som ingår i den styrande blågröna koalitionen i Karlstad var befolkningsstatistiken som släpptes på måndagen trevlig läsning. Plus 930 personer är en bra siffra, även om kommunen haft ännu högre tillväxttal de senaste åren.

Karlstads kommun har i dag 94 828 invånare.

Om ökningen fortsätter i samma takt som 2020 passerar kommunen den magiska 100 000-gränsen om cirka sex år.

– Det är väl en kvalificerad gissning att det blir så, säger Frida Pettersson

Hon ser den stadiga befolkningsökningen som ett kvitto på att kommunen jobbar på rätt sätt. Karlstad lockar med bra skolor, intressanta arbeten, bra boende - och ordning och reda i kommunen.

– Vi är en kommun med framtidstro.

Behöver mer mark

För att fortsätta växa tror hon att det är viktigt att kommunen lägger i en högre växel när det gäller att få fram verksamhetsmark.

– Vi behöver mer mark både till bostäder och nyetableringar.

Hon tycker att det är viktigt att man ser till hela kommunen.

– Vi behöver bygga och växa även ute på landsbygden och de mindre tätorterna, inte bara i centrum.

I den motsatta änden av befolkningsligan i länet hittar vi Filipstad, som efter en minskning på 141 personer nu har en befolkning på 10503 personer.

Kommunalrådet Åsa Hååkman Felth (S) säger att tappet beror på en kombination av en åldrande befolkning som gör att fler dör än föds i kommunen, samt att många asylsökande som kom i den stora flyktingvågen nu flyttar från kommunen.

– Jag vill tro att det är vårt arbete med att göra dem anställningsbara genom olika insatser som gör att de nu får arbete.

Jobb är det ont om i Filipstad, så de kunskaper de har fått genom Filipstads kommuns insatser tar utflyttarna med sig till andra kommuner.

– Det är bra för de verksamheter de tar jobb inom, och det är bra för Sverige som land, säger Åsa Hååkman Felth.

Hoppas på återflyttare

Filipstad fick som bekant dra ett stort lass under och efter den stora flyktingvågen 2015. Frågan är då om kommunen ”bara” ska vara en plats där människor rustas för jobb på annat håll? Så ser inte kommunalrådet på det alls.

– För det första flyttar inte alla, det är många som får jobb inom vården och inom industrin här i Filipstad, det är viktigt att påpeka. Och sedan hoppas jag att många av dem som flyttar till andra städer flyttar tillbaka hit senare. Vi ser en trend i dag, en trend som har förstärkts av coronapandemin, att många väljer bort storstäderna för ett lugnare liv på landet, där man får ihop livspusslet med jobb och familj. Och Filipstad har mycket att erbjuda barnfamiljer.

Natur och idrott

Att vända bilden av Filipstad som problemkommun efter flyktingkrisen finns det ingen snabb och enkel lösning för, menar Åsa Hååkman Felth. Men hon radar upp en lång lista med saker som talar för Filipstad, där naturen och kommunens tränings- och idrottsmöjligheter är starka värden.

– Vi har också världsledande industrier som Lesjöfors fjädrar, OLW och Wasabröd, och massor av små och medelstora duktiga företag inom olika branscher.

– Det är mycket som fungerar bättre i små kommuner, se på hur det går med vaccineringarna till exempel.

Det kommunen gör nu för att vända utvecklingen på lång sikt är en storsatsning på folkhälsa, med fokus på barnen och de äldre. Ett nytt äldreboende, Fridensborg, öppnar nu i dagarna, kommunen ska bygga en ny skola, idrottshall och simhall och dessutom ska en annan skola renoveras. Ett viktigt mål för satsningarna på skolan är ökad likvärdighet. Genom att samla förskoleklass till trean på en skola och fyran till sexan på en annan ökar möjligheterna att få lärare som är utbildade för att undervisa just den elevgrupp de jobbar med.

– Vi gör också en satsning lekmiljöer, byskolor och på sär- och träningsskolan. Det är en grupp som inte många satsar på annars.

Statliga pengar

Hur kan då en kommun som för något år sedan var på fallrepet ekonomiskt bygga nya äldreboenden, skolor, simhall och träningshall?

– En del av finansieringen kommer från ett statligt stöd, en engångssumma på 50 miljoner kronor vi fick 2015 under flyktingmottagandet. Det finns runt 30 miljoner kvar av de pengarna, de kommer att användas i den ekonomiska planen för 2021-2023. I planen finns också en skattehöjning på 75 öre under 2022. Vi får se om den höjningen kommer att bli nödvändig.