• idag
    24 feb
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    25 feb
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    26 feb
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    27 feb
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    28 feb
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm

Den vite mannens vaccinbörda

Ledare | Coronaviruset
PUBLICERAD:
Vaccination i Betlehem på Västbanken.
Foto: Nasser Nasser/AP
Världens rika länder har anklagats för att agera girigt genom att tillskansa sig vaccin på fattiga länders bekostnad. Bland kritikerna finns WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Det moraliskt korrekta framställs vara att låginkomstländer skall bli försedda med vaccin i samma proportion och hastighet som höginkomstländer. Men det borde inte ses som skamligt att sörja för den egna befolkningen innan man hjälper andra.

Den främsta kritiken gäller att de rikaste länderna säkrar fler doser än de behöver. Detta är dock snarare praxis, då länderna vill försäkra sig om att få tillräckligt antal doser innan alla vaccin godkänts. Sverige skrev avtal om 25,2 miljoner doser innan de blivit godkända på EU-nivå, och liknande omständigheter gäller för många länder, rika såväl som mindre rika. Om det blir doser över kommer de inte heller att gå till spillo, utan helt enkelt gå till någon annan.

På många sätt visar kritiken på ett förespråkande av en sorts världsstat. Allt skall utjämnas, bli jämlikt, och all utveckling skall gå lika snabbt överallt. Men vi har ett världssystem där länders ledare har ansvar för den egna befolkningen. I demokratier är dessa folkvalda och väljarna förväntar sig skydd i gengäld. I diktaturer spelar nog uppmaningar om att hjälpa andra mindre roll.

Det betyder inte att hjälp till låginkomstländer borde utgå. EU har redan mobiliserat mångmiljardbelopp som gått till vaccin, tester och utrustning, som bland annat uppgått i det globala initiativet Covax. Inom ramen för detta skall på samma villkor som länderna förhandla om vaccinavtal. Om Covax gör detta på ett undermåligt sätt är det svårt att klandra nationerna som bidragit med ekonomiskt stöd.

En annan fråga som uppstår är var behovet är som störst. De rika länderna blundar inte medan andra lider, utan är upptagna med att lida själva. Stor osäkerhet råder kring framtida ekonomi och grundläggande välfärd. På så sätt är det inte heller märkligt att man prioriterar större säkerhet i sina egna samhällen innan man går vidare till att hjälpa andra. Afrika, där de flesta fattigaste länderna finns, är den kontinent som har haft minst smittspridning (sannolikt beroende på klimatet) vilket också borde göra pressen att hjälpa dem något mindre i nuläget.

Man behöver också komma ihåg att vaccinet inte är ett nollsummespel. Alltså: det finns inte bara en kaka som tar slut om den äts. Det produceras vaccin i en rasande fart i skrivande stund, och så kommer det förmodligen att fortsätta flera år framöver. Dessutom kommer det att bli billigare med tiden, vilket möjliggör för fattigare länder att ha större självständighet i sina coronastrategier.

Frågan blir snarare om det inte återigen handlar om den vite mannens börda. Även om han har fått sällskap av andra delar av världen i att skapa vaccin, är det honom som ansvaret hänger på att vara god. Vaccinet kommer att bli billigare och komma även de fattigare länderna till del. Och under tiden skänker västvärlden miljarder för att de skall få vaccin så fort som möjligt.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.